Aftonbladet – 11 januari 1865, sida 3

I blott söka tior sig sjelt draga vinst ar den kamp, som kommer att flamma upp mellan två gamla bundsförvandter. TYSKLAND. I Frankfurter Postzeitung meddelar en korrespondens från Wien, enligt hvilken Ryssland skall sstå fast vid planen att genom en personallunion återupprätta den danska helstaten. — Korrespondenten menar, att Ryssland :afstått sma gottorpska arfsanspråk till Oldenburg, endast för det ändamål, att sistnämnda makt i sin ordning skall afträdla dem till Danmark. Ett sednare telegram från Wien till samma tidning betecknar prins Fredrik Carls sändning till Wien såsom politiskt-militär och hafvande till föremål att bestämma grunddragen för en revision, att bestämma förbundets militärsystem samt de tillfällen då och det omfång, hvari ömsesidigt understöd mot yttre fiender skall ega rum. AMERIKA. Uti en korrespondens från Newyork af den 20 Dec.Emeddelas följande intressanta skildring af de sednaste tilldragelserna på krigsskådeplatsen: ?Den sista veckan har varit rik på ära och segrar för unionsvapnen. MHärvarande tidningar kalla den med berätitigad stolthet segerveckan. Hon har genom de samtliga resultaten fört oss ett godt stycke närmare krigets slut, om icke öfverhufvud afgjort dess utgång. Enheten i handling uti de särskilda militärdepartementen och unionsfältherrarnes operationsplan framträder nu i allt tydligare drag, och det är mer än sannolikt, att sydstaterna icke skola kunna resa sig efter de slag, som drabbat dem under loppet af denna månad. De må framsläpa sin existens ännu någon tid, men säkert är att deras kreft är bruten. Se här en kort öfverblick af dessa vigtiga tilldragelser: Shermans lyckliga tåg till Savannah; Thomas lysande seger vid Nashville uti en två dagar fortsatt slagtning; Canbys lyckade expedition från Vicksburg, hvarigenom Hoods återtågslinie hotas i vestlig riktning; unioostruppernas fromträngande i sydvestra delen af V irginien ända till Abingdon, och slutligen Barbridges seger vid Kingsport öfver Breckenridge och Duke, så att Östra Tennessee är, likasom vestra delen af denna stat, rensopad från fiender. Under det Sherman utfört sitt lysande tåg till Savannah, eröfrat Mac Allister och satt sig i förbindelse med unionsflottan, har general Thomas, genom sin lysande seger vid Nashville, aflägsnat de farhågor, som Hoods framträngande i Vestra Tennessee framkallat. I stället för att vara af Hood med en öfverlägsen styrka innesluten i Nashville och afskuren från sina kommunikationer, frambröt Thomas den 15 Dec. ur sina förskansningar och störtade sig öfver de fiendtliga linierna. Det lyckades honom att tillbakadrifva fiendens center och högra flygel 8 mil, ända tili Franklinbanan. Om natten utrymde Hood äfven sina verk på venstra flygeln och intog en ställning längre söderut. Thomas angrep honom här den 16 December med stor kraft, kastade honom efter en häftig strid ånyo ur alla hans verk och sprängde den fiendtliga armån i ivå delar. Hood förlorade öfver 35000 döda och fångar samt 49 kanoner, och anrädde natten mellan den 16 och 17 ånyo ett skyndsamt ätertåg med qvarlefvorna af sin här. Unionsgeneralen Thomas förföljde skyndsamt och energiskt den flyende fienden, hvars leder fullständigt upplöstes. Vägar, fält och skogar skola vara bokstafligen öfversådda med bortkastade vapen, samt hela Hoodska hären nära upplösning och fullkomlig demoralisation. För att göra dess återtåg ännu svårare, skall general Canby från Vicksburg ha företagit en af framgång krönt diversion mot Hoods kommunikationslinie, genom hvilken operation fiendens tilliörsel från södern mycket inskränkes. Denna expedition bestod af 2000 man kavalleri, till största delen negrer. Den uppbröt den 24 Nov. från Vicksburg och vände sig, efter en skenmanöver mot Jackson plötsligt mot n rr, mot jernbansbron öfver Big-Black-floden, samt intog såväl bron som de befästade verken vid nämnde flods strand. Det erfordras flera veckor innan den förstörda jernbanan kan bli iterställd och innan Hood kan uppnå de stora magasinen i Jackson och Canton. Sedan expeditionen förstört 30 mil jernbana itervände densamma den 4 Dec, till Vicksburg. Denna öfverraskanae lyckliga vändning af sakerna i Vestra Tennessee motsvaras af framsångarne, som unionens vapen rönti statens jatra del. Generalerna Stoneman och Buroridge ha. derifrån infallit i sjdvästra Virsinien ocihh utbredt förskräckelse djupt in i let inre af Virginien. Först föll Bristol, vid norra gränsen af Östra Tennessee, uti mionsgeneralernas händer, derefter Abinglon semt vidare Glade Springs, två svenska mil nordost om Abingdon, vid den till Lynchburg förande jernbanan, derefter slogo le båda unionshärförarne vid Bristol rebell;eneralen Dukes kår, hvarigenom den närnare Knoxville stående Breckenridges återägslinie allvarligt hotades. Sydstatstidninsarne frukta attunionstrupperna skola framränga ända till Salem och förstöra de virviniska saltverken. Lee kan, under det hans inderlydande generaler öfverallt hårdt anättas, hotas och besegras, ej röra sig ur läcken. Han nödgas overksam åse huru konfederationen sönderstyckas i tre delar, om ej mera ha något samband med hvarundra; och om, såsom man har alla skäl utt vänta, Grant häller ut med att hårdt insätta Lee, så måste denne antingen ge ig eller nödgas att leverera batalj med finden på den punkt, der denne sjelf betämmer. Ofvannämnde drabbning vid Nashville den 6 December mellan Hood och Thomas skilIrag af en Cincinnatituidning som följer: Baaljdagen började med stark dimma, som ättade fram mot kl. 8 på morgonen. Gereral Hood hade om natten dragit båda lyglarne tillsammans och intagit en stark fällning längs en höjdsträcka. Hans cenrum var dessutom skyddadt genom tvenne ader förskaasningar. General Thomas hade edan den 15 vunnit en fördel öfver Hoods enstra flygel, och planen var att forcera j ee RA a eo IL as