Aftonbladet – 7 januari 1865, sida 2

heten såsom skadlig måste anses, utan n hvilken det jemväl är populärt att tala ja, äfven om man hör till denna artikels ändiga förbrukare — än att beskatta anra konsumtionsartiklar, emedan dessa, på umma gång de mindre allmänt förbrukas, -mväl ha ett hättre rykte om sig, om vi i må säga. Då nu lyckligtvis en frisinnad näringsyrfattning är på väg att bortsopa återstoen af skråväsendet, och hvarje välfrejdad erson numera eger rättighet att med huru tort antal arbetare som helst drifva en röelse, utan att vara underkastad någon särkild skatt för den borgerliga handteringen, åsom förr varit fallet, måste det derföre ännas dubbelt tungt för utskänkarne af pirituosa attsamtidigt härmed beläggas med nnu tyngre bördor än de förut varit unlerkastade. Det är nemligen en känd sak att Stockwolms stadsfullmäktige under sednare delen f det förflutna året stipulerade vissa vilkor ör bränvins-utskänkningsrörelsen. Dessa vilkor bestodo uti skyldigheten att hålla jusa och rymliga utskänkningslokaler samt tt vid måltidstimmarne tillhandahålla gäterna varm lagad mat; hvarjemte det belöts att indraga sådana utskänkningslokaer, hvilka befunno sig inom ett visst kort fstånd från kyrka, ellerigränder, der man öreträdesvis kunde befara tillhåll för utsväfningar och orgier och hvarest det på samma gång skulle blifva förenadt med mera svårighet för polisen att utöfva nödig kontroll i och för gatufridens upprätthållande och efterlefnaden af de för utskänkningsrörelsen bestämda stadganden. Det är dessa sednare förhållanden vi här imna beröra; men afhålla oss deremot från beskattningsfrågan; enär bränvinshandteringen tillsvidare nödvändigt torde behöfva vara underkastad en undantagslagstifning vi D j och det under sådana förhållanden blir hvar och en utskänkares ensak att tillse det han vid inropandet af bränvinsförsäljningsrättigheter icke åtager sig större beskattning än han kan gå i land med. Sålunda inne på frågan om de nu tillkomna vilkoren medge vi alltför gerna, att det finnes talande skäl för indragande af sådana kroglägenheter, hvilka genom sitt läge i trånga och mörka gränder företrädesvis lämpa sig såsom tillhåll för laster och utsväfningar. Likaså är stipulerandet om rymliga och ljusa lokaler samt att lagad varm mat bör finnas på stället vid måltiderna ganska välbetänkt; emedan det lägger hinder i vägen för utskänkningen å så kallade bränvinsmagasin, der blott supning utan intagande af måltider förut egde rum. Men allting bör hafva sin gräns, och så borde det äfven vara i denna fråga; dock är detta beklagligtvis nu icke fallet; ty den kontroll polismakten utöfvar i förevarande fall synes bra mycket dikteras af godtycket, hvarigenom de, hvilka äro densamma underkastade, anse sig utsatta för trakasserier och förföljelser. Bevisen ligga nära till hands. Flera ut skänkare af spirituosa hafva, efter det de vid utauktioneringen af bränvinsförsäljnings rättigheter förliden höst för högt belopf inropat sådana och börjat bedrifva utskänk ning i lokaler, dem de ansett för ändamå let lämpliga och derföre för längre tid för hyrt; men sedan de väl erlagt den dryg: skatten, och således trott sig vara i si goda rätt att utöfva sin rörelse, hafva d af polisen blifvit tillsagda att till instun dande fardag förskaffa sig andra lokaler leller att inom dem de besitta verkställ lkostsamma förändringar. Af de mång .I klagomål, som häröfver kommit till vår öron, finnas flera fullt befogade; men d vi icke anse lämpligt att återgifva någr berättelser om pohsens tillvägagående ena eller andra stället, åtnöja vi oss me att till myndigheterna uttala ctt varnand ord, att de mätte gå tillväga med mer försigtighet än hittills, och under besit nande att utskänkarne af spirituosa ich belt och hållet böra ställas utom lage Den stipulerade förändringen kommer, ä ven med den största varsamhet utförd, a blifva en ruin för flera af dem, hvill inropat utskänkningsrättigheter; och d vore beklagligt om en del af dessa fö skulle kunna tillskrifves formlig godtyckli het från polismyndighetens sida. ———— Amra FR asnRLR TA linocn rar