Läseriets frukter. Predika visdom, så att jag blir tokig, Och du skall bli ett helgon, kardinal! Shakspeares Koneng Johan. Under loppet af ett par decennier har den I religiösa fanatismen varit en flitig värfvare! åt vära längeler och därhusinrättningar. Den sednaste kända frukten deraf — en moder, som piskade sit eget turn till döds — föranledde för några månader sedan en all de vetenskapliga vetersnerna vid värt grannstadsuniversitet alt med några var och allvarliga ord föka väcka väktarne på Zions murar till besinning af deras pligt iförhållande till det gräsliga ofog, comji religionens missbrukade namn bedriives. af okunvigheten eller lyckeökeriet. Och iden nyss oiientliggjorda hospi fverstyrelsens berättelse tor är 1862 anmärkes särskildt det växande antalet af sinnessjukdomar, ledande sitt ursprung från religionssvärmeri. Eter alt halva omnämnt, att främst bland de moraliska Orsaker, som halva vällat fjukdomen, står religtonsgrubbel, tillägger fång. vårdsstyrelsens che: 7Ej allenaet beklagligt, utan högst betänkligt vore, om angilua förhållande skulle än vidare utveckla sig, och religionen, i stället för att bringa eftertunke och besinning ät den som söker dess tröst, förer honom till förtvitflan och ginneslörvirring.? Ja, i sanning högst bedröfligt! Och få ämnen torde derlöre vara angelägnare, än detta, att upptaga i den oflentliga diskussionen. Hvad som i denna onspråkslöse uppsats kommer ait yttras är visst ingentivg nytt: det samma har förut blifvit sugdt ofta och bättre, men det har aldrig nog beaktats och kan derföre ej för ofta upprepas. Hvaruti ligger denna Jäseriets ohyggliga krait att ekapa brottslingar och därar? Den ligger utan tvivel i dess ensidiga omfattande ar religionens råaste sida och i äf landet att genom förskräckelse verka på sinnena. Läsareaposteln är zelot, stundom af öfvertygelse, oltast af beräkning, och han beherrskar sinnena emedan dessa känna behof af något mera värme, mera ande, än som vanligen till dem utspisas. Att det ordinarie, isynnerhet det högre presterskapet icke eger ett hka stort inflytande, kommer väl dels deraf, att det vanligen icke tror sig behöfva använda någon värme och nitälskan, och dela emedan dess verldsliga makt och ställning sätter det i ett spändt förhållande till folket. Alla tiders erfarenhet har visat, att öfverallt, der presterskapet egt verldslig makt och rättighet att i politiskt afseende ingripa i statens öde, der har det andliga bandet mellan presterskapet och folket lossnat. Den omständigheten, att presterskapet eger bestämma öfver folkets beskattning och ekonomi, skapar talrika anledninIgar till käbbel mellan båda parterna om i verldsliga ting och undergräfver småningom Iden aktning och det förtroende som äro första vilkoren för själasörjarens helsosamma inverkan på ein hjord. Om presternas verldsliga makt, deras representationsrätt såsom prester upphörde, så skulle ock med detsamma denna källa till bedröfliga konflikter mellan dem och folket utsina af sig sjelf och många alt läseriets bedröfliga fenomener upphöra, ty man må säga hvad man vill, så är läseriet dock i siu grund visst icke helt och hållet andhgt. Men, invänder man, läseriet uppträder ju icke allestädes fiendtligt emot statskyrNat srt AE SA EAS EE ONE EEE KET CE SRS