regemente, hvaraf landet har behof. Den bestående ordningen bör derföre icke förändras, och reformer, huru ändamålsenliga de än eljest kunna synas, måste uppskjutas ills landets politiska framtid är deltinitivt ordnad. Upprättandet af en ny Gcivilregering synes säledes öfverflödigt; den skulle blott få någom betydelse, såframt det nuvarande provisoriska tillståndet skulla komma att räcka flera år. Härtill kommer, att man i spetsen för denna regering icke kan sälta en man, som missaktar hela landets öfvertygelse och helst vill göra heriigdömena till en annan stats provins (Scheel: Plessen). Om man vill börja med sådana reformer, måste en ef de allierade makterna snart komma till korta, och den öppna striden skall icke längre kunna undvikas. Slutligen uppmanas friherre von Halbhuber att öfverväga, om icke den preussiska ockupationen af hertigdömenas telegrafoch postväsen kan upphäfvas. Dessa yttranden i hr Schmerlings organ kunna svårligen frånkännas all betydelse; de öfverensstämma i alla händelser mycket väl med de sednaste händelserna i hertigdömeni: friherre von Zedlitzs frukt!ösa försök att bilda en ny civilregering och baron von Lederers börtkallande. Att förhållandet meilan de tyska stormakterna icke är så vänskapligt, som åtskilliga preussiska blad bjuda till att framställa det, synes ytterligsre afivenne Wicnerbref till ?Börsen Halle? och Indep. Belge?. I det förra heter det, att Preussens plan rörande en undersökning af arfefrågan genom de preussiska kronjuristerna alldeles icke har Wienkabinettets bifull, och att Mensdorff-Pouilly ämnar uppträda deremot i en allvarlig not. Öfverhufvud skall förhållandet till Preussen, sedan baron Werthers återkomst från Berlin, blifvit mycket kyligare, och till och med i kretsar, der man eljest är van att prisa stormakternes allians, skall man höra klagomål öfver den preussiska uppskofspolitiken. SPANIEN. Fastän drottningens trontal ej innehöll något om San Domingos utrymmande, berättas dock att regeringen beslutit utföra denna åtgärd och enart ämnar afgifra ett lagförslag rörande denna fråga. Tidningen Correspondenzia tillägger att utrymmandet kommet att bli fullständigt och äfven sträcka sig tl öna hufvudstad och Savannabugten, hvilka båda punkter förut troddes korama ätt fortfarande hållas besatta Bfspanjorernu. Det bar lyckats spanska regeringen, ait med hr Pereire, ehefen för Credit mobiler i Paris, afsluta ett lån af 75 millioner francs Det uppgifves att vilkoren skulle vara 12 till 15 procents ränta och dessutom betyd:liga koncessiouer för jernbanor i norra Spanien, hvilkas anlöggande Credit mobilier öt vertagit. GREKLAND. Levant Herald berättar, att på Joniska öarne skall råda allmänt missnöje med den nya orduingen. I MAROKKO. Sultanen uf Marokko har besiutit införe ckirieka telegrafer i hela sitt rike. Vid detta tillfälle hear fursten ieke varit siua hittills omfattade grundsstser trogen. Han företager nemligen vanligtvis intet,. utan latt förut hafva rådfrågat sina estrologer och följa dessa visa mäns åsigt om saken; Vid svltanens sednuste vietande i Rebat hade ban visserligen anmodat astrologerna; att säga sin tanke om planen att oulägge telegrater, hvarvid bean erhöll till svar, att elektriska telegrafen vore en uppfinning af djefvulen och att densamma skulle medföra furstens och hans dynastis undergång. Men oakludt denna varning her sultanen på allvar beslutit anlägga telegrafer, och för att betrygga dem mot ekada har han anordnat, att hvar och en som förstör eller skadar något som hörer till telegrafenlögg ningen skall halshuggas. AMERIKA. Från Newyork skrifves den 17 December: Generel Butler har afgått med en truppstyrka från fästet Monroe till södra kusten. General Caoby berättar, att en expedition blifvit företagen från Vicksburg joch Baton Rouge, för att afskära Hoods kommunikationer vid Mobile, semt att densamma haft en fullständig framgång.