trädde i antalet af landtmännens fartyg il jemförelse med 1861, har nu till största delen upphört, så att skilnaden endast utgör 2 st., medan drägtigheten 1863 till och med är större än 1861, då den uppgick till 16,667 nyläster. Af förpassade fartyg och båtar ankommo till stapelstad från inrikes ort 8751 st. om 107,718 nyl. och afgingo 8181 st. om 91.932 nyläster; af förpassningsfria ankommo 16.256 I sf. om 212.496 nyl. och afgingo 11,106 st. om 171,242 nyl. En jemförelse med föregående är visar för de förpassade att antalet ankomna äfvensom deras drägtighet är större än under de fyra föregående åren, hvare mot de afgångnas antal är mindre än det för 1861, men större än det för de öfriga åren och att drägtigheten understiger den för ären 1861 och 1862, men är betydligt större än de två föregående åren. Hvad de förpassningsfria angår, är antalet icke obetydligt mindre än under de fyra föregående åren, men drägtigheten hos de ankomna den största under qvinqvenniet och hos de afgångna obetydligt understigande den för 1861, men större än för öfriga år. Fartygens drägtighet har således ifrågavarande är varit i medeltal större än förut, hvilket utvisar en gynnsam förändring. De i berättelsen intagna uppgifter rörande kanalafgifterna visa att dessa afgifter för Trollhätte kanal uppgått till 352,928 rdr eller högsta beloppet under qvinqvenniet, omkring 17,000 rdr mer än år 1861, som var bästa året. För Göta kanal utgjorde dessa afgifter 201,755 rdr, hvilket åter är mindre än något föregående år under qvinqvenniet och öfver 70.000 rdr mindre än 1860, men endast 31.000 rds mindre än 1862. Koanelfarten började den 6 Mars och slutade den 29 December, under hvilken tid 2252 seglande och 776 ångfartyg befar:t deneamma, utom 16 seglande och ångfartyg, som passerade på transito från haf till haf. (På Trollhätte kanal började farten den 15 Mars och slutade den 31 Dec., hvarunder kanalen passerades af 7379 fartyg, hvaraf 1145 ångfartyg, somt af 130 timmerflottor.) För Södertelje kanal upptagas inkomsterna till 34,679 rdr, något mindre än de närmast föregående åren och öfver 6000 rdr mindre än 1859. Sannolikt hafva jernvägarne de sista åren inverkat på dessa afgifters belopp. För Strömskolms kanal har 1863 lemnat i afgifter 89,344 rdr. Sedan 1859 hafva dessa afgifter stigit med öfver 50 procent, och under år 1863 med ötver 10,000 rdr. Anta: talet fartyg, som passerat kanalen uppgick till 1936 segeloch 141 åvgfartyg eller 2077, medan sammanlagda antalet år 1862 utgjorde omkring 1700 och 1859 icke fullt 1200. Hjelmare kanal har befarits af 713 segeloch 160 ångfartyg. Men ehuru dessa båda siffror äro icke obetydligt större än förut under gvingqvenniet, uppgingo afgifterna till! endast 20,785 rdr, blott 37 rdr mer än 1862: och något mer än 1559, men 3 å 4000 rdr. mindre än åren 1260 och 1861. På Wäddö kanal, som befarits af 848 segeloch 56 ångfartyg, voro afgifterna 1509 rår; (mindre än de fyra föregåerxde åren). Ångfartygens antal var 251 st. om 9I051 hästars kraft, öfverstigende föregående året med 23 fartyg och 245 hästkrafter. År 1859 var antalet fartyg endast 193, men hästkrafterna något större än 1863. Bland förstnämnda antal voro 63 ångslupar med. mindre än 10 hästkrafter. Främsta rummet bland ångfartygen intager stora Svea med 260 hästkrafter, dernäst skånska Svea och Chapman med 180, Bore med 160, Ernst Merk med 140, Berzelius, Blekinge, Carl X, Exellensen Toll, Lennart Torstensson, Norrland, Skåne, Sten Sture och Thule med 120, Ellida och Najaden med 100 o. 8 vo Besättningarne å de landtmännen tillhöriga fartygen utgjordes af 1332 skeppare och 2784 man sjötolk. De förres antal hade sedan 1862 ökats med 119 och de sednares med 606. Berättelsen upptager som vanligt antalet handlande i riket och deras betjening. I stöderna timed egen styrelse) funnos 4935 handlande män och 3163 d:o qvinnor, utvisande de förras antal en stegring af 104 och de sednares af 264 i jemförelse med nästföregående år. Öfverhufvud har de handlande qvinnornas antal ökats hvarje år under qvinqvenniet men intet år till samma grad som 1863. Betjeningen utgjordes af 5141 män och 457 qvinnor. Ålven dessa båda tal äro de största under qvinqvenniet samt öfverstiga, hvad qvirnorna angår, föregående års med mer än 50 procent. I städer under landsrätt samt köpingar handlade 236 män och 16 qvinnor, betjenade af 174 män och 11 qvinnor, utvisande alla dessa siffror en stegring mot de två föregående åren. Äfven på landet hafva vid alla fyra kategorierna antalet ökats till resp. 2179 män och 109 qvinnor samt 762 män och 82 qvinnor. Tillökningen utgör i jemförelse med föregående år resp. 96, 21, 159 och 26. Sammanräknas hela antalet af i handel sysselsatta personer befinnes det utgöra 17,265 eller 957 flera än 1862 och 1311 flera än 1861. I Stockholm utgjorde hela antalet handlande 1175 män och 2103 qvinnor, hvilkas betjening bestod af 1685 män och 135 qvinnor. Grosshandel idkades af 373 män och 3 qvinnor, och minuthandel af 747 män och 34 qvinnor: hvarjemte 7 personer idkade både grossoch minutaandel. I Göteborg funnos 778 handlande män och 163 d:no qvinnor samt af betjening 659 män och 51 qvinnor. Grosshandlarnes an