Aftonbladet – 31 december 1864, sida 2

lille dansken och derföre sänder jag hären blomma från hans graf, samt tio riksdaler i pengar, som frun kan köpa sig någon liten julglädje för, till minne af den snälle gossen och hans svenska sjuksköterska. Ingen kan föreställa sig hvilken glädje, som denna enkla skrifvelse uppväckte inom de bedröfvades sinnen. Modren gret af glädje och kysste med hänförelse den lilla grafblomman. De båda stympade krigsmännen tänkte med rörelse på sin lilla bror och välsignade högt den svenska qvinna, som sände dem en hjelp i nöden. Den lilla penningsumman lindrade också för tillfället deras bekymmer och förskaffade dem en treflig julafton; ty den stillade hungern och släckte törsten, hvarföre de hjertligen prisade Gud och alla goda menniskor. Fru Sörensen tänkte likväl med oro på morgondagen och den långa, kalla vintern, under hvilken de hade föga eller intet att lefva af. Samma tanke sysselsätter hundratals af Danmarks qvinnor, hvilka det olycksaliga kriget försatt i samma bedröfliga ställning. Betänkena det I alle, som njuten af fredens välgerningar och sänden af ert öfverflöd en ringa skärf till de lidande och betryckta, hvar dessa än må befinna sig; ty Det goda, som du gör din like På vandringen i lifvets dal, Skall bli belönt i himmelrike, Så lyder evangelii tal.