Aftonbladet – 30 december 1864, sida 3

SEUbB KE: SITES VILGUCASSKRU PIL IELCIT Ag ÖMSE SME drar, att kleresiet skall vara alldeles oberoende af staten, att furstarne skola stå under påfvens myndighet och från kyrkan hemta den rätt, som han ändock medgilver dem, att regera oinskränkt öfver sina lundersåter; han förklarar att blott den katolska religionen har rätt till offentlig gudstjenst o. s. v. Om man tar i betraktande, i hvilken skrikande motsats förhållandena stå till detta påfliga program, skulle man tro, att påfven skulle befalla alla troende att kläda sig i säck och aska; men just molsatsen eger rum, i det H. H. avordnat en allmän jubelfest inom katolska kyrkan. Såsom bevis på huru Italiens städer skynda att i förskott till statskassan inbetala sina utskylder anföres, att Turin i förskott utbetalt 1,858,983 lire, hvaraf de skattskyldiga genast frivilligt inbetalt 1,459,639 lire. Uti Milano hade af 6935 skattskyldiga 4701 betalt i förskott en summa af 861,635 lire och staden har af sina medel utbetalt återstoden, eller 823,831 lire. Tidningen Stampa berättar, att ministern för de allmänna arbetena återkommit från Florens till Turin, sedan han anordnat allt för regeringens förflyttande, biträdd af en utaf medlemmarne af senaten och representantkammaren samt delegerade af de stora förvaltningsgrenarne sammansatt kommission, hvilken jemte nämnde minister afrest till Florens. I början af Maj måste de byggnader, hvilka äro bestämda för parlamentet, samt utrikesoch inrikesministererna vara iordningställda för dessas mottagande. Under loppet af nästa år skall i Rom ett storartadt och lysande prof lemnas på påfvedömets verldsliga makts bestånd i sina imposanta emblemer. H. H. skall nemligen då förrätta en pompös kanonisation och himlen erhåller 25 nya helgon, på samma gång de franska trupperna som bäst dragas från Rom och den nyare tidens anda slungar sina brottsjöar mot den bräckliga påfvestolen. Under det våra dagars reformatoriska sträfvanden fordra religionens förandligande och renande samt judiska och hedniska dogmers bortkastande i sammanhang med kyrkans ställande på sin rätta plats i det menskliga samfundet, får påfven fem och tjugo — helgon med glans och ståt inknuffade i himmelriket såsom mera saliga än andra. Les extrmes se touchent. Nitton af kandidaterna till de nya helgonplatserna voro belgier, ?martyriserade af dem som hatade romersk-katolska religionen?. De förklarades saliga af Clemens IX. Elfva voro franciscaner, fyra sockenprester, två munkar, en dominikan, en kanonikus. Under det sålunda sior klokhet ädagalägges i att försona olika grader af kyrkan, bevisas stor artighet åt Belgien, msgr de Merodes fosterland, denne ståndaktige försvarare af katolicismen. Derpå följer salig Francesca af Franciscanerorden i Alcantara i Spanien; salig dArbois, kanonikus i Saragossa och martyr; salig Josaphat, erkebiskop af Colox i Polen; salig Germana Cerisin, fransk kyrkoherde. Spanien, Polen och Frankrike äro sålunda med Belgien gjorda delaktiga i den till åfvens disposition stående hedersbevisning. iftersom de ofvannämnda lyckliga äro fullkomligt redo att bli apoteoserade, skulle ceremonien ha egt rum d. 4:de nästk. Juni, men tvenne andra skola öka listan, hvilka ännu icke blifvit saliga förklarade. Den förste är Paul, stiftare af passionisterna, hvars stora förtjenst var, att han, då han pradikade, ?piskade sig med jernspön, hvilka skuro in i köttet som rakknifvar?. Det andra helgonet in spe är Leonardo från Port Maurice. Hans förtjenster, hvilka utan tvifvel äro legio, känna vi icke, men en af hans förseelser, som har hållit hans kanonisering sväfvande i många år, några säga tusende, var, att han vid afrättningen af en mördare, som vägrade mottaga kyrkans tröst, utropade: Se der en själ, som far till helvetet!?, sålunda begränsande kyrkans makt. Denna svårighet har likväl nu blifvit öfvervunnen, och djefvulens advokater löpa fara att bli slagna på alla punkter. Det är emellertid ett stort antal som kommer att kanoniseras på en gång, men hushållningsskäl fördra denna sammanslagning. En salighetsförklaring kostar ej mindre än från 12 till 15,000 scudi och en kanonisering hela 100,000 scudi, så att det är lämpligast att slå dem tillsammans och sålunda fördela omkostnaderna. Penningarne kontribueras f religiösa kårer eller individer, och några märre summor ha för ändamålet redan betalts, Detta användande af kapitalerna är emellertid enligt kyrkans sätt att se icke dåligt hvarken ur religiös eller finansiel synpunkt. Fanatismen näres och ökas genom hvarje helgonskrin och den blinda religionsifverns gåfvor äro talrika. Exempel derpå omtalas såsom nyligen timade i trakten af Rom, ?Jag minnes icke?, skrifver en korresp. ?på hvilken plats det var som madonnan först började blinka, men resultatet var att spekulationen lyckades så, att sistl. år madonnan af Subiaco började en vacker dag att blinka af sympati. Resultaterna af denna vidskepelse äro fanatism utan gränser, ett lysande altare, gyllene ornamenter och marmor, cum multis aliis ete. Man kan väl då tänka sig, hvilka nya fordringar som skola göras på katolicismens tro, vidskepelse och frikostighet af 25 nya helgonskrin! RYSSLAND, Det nya ryska lotteri-lånet bedömes på följande sätt af Bremer Handelsblatt; ?Detta lån är icke trösterikt för dem som väntat att Ryssland konseqvent skulle gå framåt med ekonomiska reformer, så att pappersmyntets tvångskurs snart skulle försvinna. Hela planen har den största likhet med ett klasslotteri. Lotterna spela med vid alla dragningar af vinster, tills de a. orteras, och det finns orsak att frukta det ett sådant lockelsemedel skall ha stor inverkan i flera länder, Likeom vid alla lotterier äro de öfverdrifna löftena endast bedrägeri. At 1000 lotter vinna blott 27 premier, af 10,000 få blott 36 mera än den lägsta vinsten.