Aftonbladet – 30 december 1864, sida 2

SS KUSTER et Sj STOCEHOLM den 30 Dec. Flera tecken hafva på sednaste tiden häntydt derpå, att insigten om representationsreformens oafvislighet och nödvändigheten af att antaga det hvilande kungliga förslaget börjat allt mer utbreda sig och med allt större kraft göra sig gällande inom presteståndet, så att man bör kunna ega grundad förhoppning att denna reformatoriska opinion skall kunna bli segrande vid de blifvande valen till nästa riksdags prestestånd, så att dessa blifva gynnsamma för denna frågas snara lösning på önskligt sätt. Ett nytt bland dessa tecken är en uppsats, som till Östgötha Correspondenten blifvit insänd från en af Linköpings stifts lärdaste och äldste kontraktsprostar? angående det nu hvilande representationsförslaget. Den kallar sig en vördsam hemställan till samtlige herrar kontraktsprostar i Linköpings stift af en något gammal kamrat? och har följande lydelse: ?Författaren af dessa rader, som i 33 år, et quod excurrit, varit kyrkoherde i stiftet, och nu någorlunda känner ställningarne och förhållandena derstädes, har af icke ovigtiga skäl och omständigheter funnit sig föranlåten att till eder, högtärade bröder, göra en hemställan, bestående uti hvad här nedanföre närmare utvecklas. Och detta, icke af någon skrifklåda, utan emedan han anser en hvar, och icke minst hvarje prestman, förpligted, att efter förmåga verka och medverka till ett älskadt fosterlands välfärd, . Uti all sund tankelära gäller såsom axiom, att ensidiga omdömen höra till kategorien af oriktiga och falska omdömen; och ju vigtigare föremålet för bedömandet är, desto vådligare och i sina påföljder förderfligare blifva sådana omdömen. Nu lärer ingen med vanligt sundt förnuft och någon insigt uti hit hörande ämnen kunna förneka, att frågan om fare ettan ene ombildning, medelst antagande eller förkastande af det hvilande förslaget, hörer till de allra vigtigaste. En rikskunnig reservation deremot har vid sista riksdagen blifvit afgifven af nästan samtlige det högv. ståndets ledamöter uti konstitutionsutskottet, och denna reservation har förbluffat ganska många; hvarjemte antagas kan, att den af vördiga presterskapet i allmänhet är känd. Ofvannämnda reservation är författad med ett synnerligt snille, stor talent, mycken dialektisk förmåga sat dito skarpmen mindre djupsinnighet. Författaren af dessa rader bekänner öppet, att då han de första gångerna genomläste reservationen, stannade han vid: den åsigten, att den ieke kunde vederläggas. Men han har sedermera vid närmare begrundande af saken blifvit ganska tvifvelaktig i ofvannämnde afseende, och vädjar a Papa male informato ad melius informandum. Och hjelpmedlet härtill har varit studerandet af det högv. ståndets protokoller vid sista riksdagen, 3:dje bandet ifrån pag. 54 till och med 182. Apostelen Paulus förmanar oss alla, att icke vara för hastiga tU att döma, och en god domareregel, hvilken alltid bör få gälla, är: audiatur et altera pars; och det är just denna altera pars, hvilken i högv. ståndets märkliga diskussion öfver ämnet kommer någorlunda till heders. Så har t. ex. dåvarande professorn numera ecklesiastikministern Carlson underkastat reservationen en kritik, hvari den icke står sig stort bättre än det kongl. förslaget inför reservationen. Nu äro högv. ståndets protokoller, eller böra åtminstone vara, tillgängliga i hvarje prostarkiv. Jag ville fördenskull vördsamt föreslå, att samtligehrr kontraktsprostar behagade låta ofvannämnda tredjedel cirkulera inom prosterierna, samt först och främst sjeltva. taga noggrann kännedom derom, om det ej redan har ske tt; ty derigenom skulle vördiga presterskapet kunna komma till en bättre och grundligare insigt, än annorledes görligt är, uti beskaffenheten af den högvigtiga representationsfrågan, i hvilken deras fullmäktige vid nästa riksdag skola komma att fälla ett afgörande och skickelsedigert utslag, hvarvid inga juramenta in verba magistri böra ega rum. A. M. z Kontraktsprost.