Hur så? Du har då inte fått mina sednaste. bref som jag skref på Göteborg?? Min bästa bror, vi ha aldrig varit i Göteborg.? Således vet du inte att jag är gift?? ?Gift!4 utbrast Edvard utom sig af häpnad. ?Du gift! och hvem har förmått åtaga sig din omvändelse... Hur har det gått till?.. ? Hur det gått till?... Som alla andra gittermål .. Med ett ord: jag blef kär, friade och fick ja... Sedan några månader är jag Ida Hellings lycklige make.? Vid ljudet af detta namn flög en hastig blekhet öfver Edvards ansigte. 1 morgon, min hedersbror, hoppas jag få presentera dig för min familj, återtog Helge muntert; ?d. v. s. för min hustru. Familjen består tillsvidare bara of mig och henne. Du kan inte tro en sådan liten snäll och älskvärd hustru hon är. Också är mitt råd till alla mina ungkarlsvänner : gift er! lyckan är ändå säkrast tillfinnandes inom det husliga lifvets tröskel.7 Hm! tiderna förändras?, mumlade Edvard, i det han rynkade pannan. ?Et nos mutamur in illis...? du hör att jag inte glömt min latin.4 Fastän du förgätit din fars lefnadsreglor .. 7? Hade min far lefvat och lärt känna Ida, så skulle han sagt: Ingen regel utan undantag, och från hans reglor äro undantagen mänga.? Salige äro de som tro!? invände Edvard sarkastiskt. Således har ett af undantagen fallit på din lott. Måtte din lyeka bli mera beständig än som plägar vara fallet med den flyktiga damen. Hon är qvinna, således trolös.? vJag märker att vi ha ombytt roller?, yttrade Helge småleende. Nu är det du som blifvit qvinnohatare.? Ja, i det närmaste. Qvinnorna äro långt oftare våra plågoandar än vår sällhets skaparinnor?, genmälde Edvard kort och kärft. — YMin bror, likasom allt annat i verlden,