Aftonbladet – 23 december 1864, sida 3

i UTRIKES. TYSKLAND. Konungen af Baiern har enligt Augb. Allg. Zeit. tillställt konungen af Hannover en skritvelse, hvaruti han enträget uppma nar denne att göra gemensam sak med mellanstaternas öfrica saveräner, i afseende på den tyska och stesvig-holsteinska frågan. Baierns unge konung, heter det, uttalar i sin skrifvelse med synnerligt eftertryck, att han är fast besluten att göra sitt yttersta för att åvägubringa en nationel lösning af den vigtiga slesvig-holsteinska frågan, och att han är säker om-att i detta hänseende vara fullkomligt ense med sitt folk. — Slutligen beder ban att Hannover i föreninj med de tyska furstar, som åro dertill beredvilliga, måtte vidtaga sädana steg, som kunna befordra hertigdömenas intressen, isynnerhet vid förbundsdagen?. Detta bref, som är skrifvet efter förbundsdagens möte den 5 dennes, då Hannover röstade med Österrike och Preussen för exekutionstrupernas aflägsnande från Holstein och Lauenurg, skall hafva gjort ett mycket djupt intryck på konungen af Hannover, och det heter, att han redan afgifvit ett jakande svar derpå. Baron Scheel-Plessen har i Altona låtit sätta i omlopp en adress, hvaruti tillrådes den närmaste anslutning till Preussen under förbehåll af tredje mans rätt. Sehlesw. Holst. Zeit. påstår att underbandlingar ännu fortgå med baron Scheel. Plessen, som blifvit erbjuden presidiet iregeringen. ÖSTERRIKE. Polske generalen Langiewicz, som i början af Polens sista frihetskamp spelade en framstående roll, har fån fästningen Josefsstadt, der han -hållesi förvar, tillställ österrikiska riksrådet en skrifvelse, hvaruti han anmodar det göra sitt inflytande gällande för att han måtte återfå sin frihet. RYSSLAND. Ryska pagekåren, som består af unga adelsmän, har nyligen gjort myteri mot kejsar Alexander, i det den icke vill lära tyska. Hvarje gång den tyske läraren inkom lgår fe till de unga männen, mottogs han med ett sådant oväsende att all undervisning blef och en hä er pt rstrrög kammararr I fast beslutna att ic 1 Alexender beslöt öda, lära tyska, och kejsar jerför efter någon ti I förlopp att gifva dem en half dags frihet, för att kunna besöka sina familjer, i det han hoppades att föräldrar och slägtingar skulle tala förnuft med dem; men det lärer icke vara mycken sannolikhet för att detta hopj i fullbordaa. Hela saken ger en egen domlig insigt uti de ryska förhållandena, det pagerna redan uppträdt så bestämdt emedan de såsom adelsmän känna sig säkr for hvarje allvarsammare straff; men de