— Då olika uppgifter blifvit framställda 1 afseende på de bevekels-grunder, som bestämt generaldirektören Huss att afgå från ordförandeplatsen i sundhetskollegium, men den afskedsansökan, som bemälde generaldirektör till K. M:t ingifvit, tydligen utvisar, att det icke, såsom man föregilvit, är utgången af en nyligen hos K. M:t af gjord befordringsfråga, eller de bestämmelser, som dervid egde rum, utan helt andra omständigheter som manat honom till det oväntade steg han sett sig föranlåten taga; så torde det icke vara utan intresse för allmänheten att få del af den handling, som ådagalägger huru grundlösa de rykten äro, hvilka i berörde hänseende blifvit satta i omlopp. Af sådan anledning ha vi förskaffat oss del af hr Huss afskedsansökan, hvilken vi här meddela, med kursivering af det för afskedet angifna motivet: Stormäktigste, allernådigste konung ! Då jag, efter snart tillryggalagda trettiofem år i det allmännas tjenst, numera känner mig sakna erforderliga krafter för unpfylamde af de pligter mig åligga uti det af E. KK. M. mig nådigst amförtrodda embete såsom ordförande i sundhetskolleyiwm; får jag i djupaste underdånighet anhålla om nådigt afsked från detta embete, mot åtnjutande af mig tillkommande pension från civilstatens pensionskassa. Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 23 December 1852, som tillförsäkrar mig rätt till pension uti nämnde kassa, får jag i afskrift i underdånighet bifoga. Magnus Huss. Såsom af ofvanstående handling synes, har hr Huss icke helt och hället lemnat statens tjenst, utan endast genom sitt afsked frånträdt ordförandebefattningen i sundhetskollegium, med bibehållande af sin plats såsom generaldirektör i serafimergillet. —— — Rörande de denna höst här i hufvudstaden hållna afgångsexamina hafva vederbörande examenscensorer till chefen för ecklesiastikdepartementet afgifvit följande berättelse: