— Från Stockholm skrifver en korrespondent till Snällposten: Den tillämnade frihandelsföreningen har ännu icke låtit höra af sig i det offentliga, ehuru redan förelag till stadgar varit en längre tid utarbetade. Detspörjes nu emellertid att man söker sig en organ för denna blifvande förenings offentliga skriftställareverksamhet, och man torde deraf kunna sluta till att någonting snart blir af. Protektionistagitationen tyckes hafva afstannat, så framt icke så mycket mera göres i tysthet, för att förbereda operationerna vid riksdagen. Man anser nemligen för en stor välgerning om regeringens makt öfver tulltaxan nu skulle kunna alldeles öfverflyttas å ständerna, hvarigenom ett fritt fält för intriger öppnade sig och det blefve möjligt att genom partikompromisser skaffa protektionismen en afgörande majoritet. Men detta lärer väl tillhöra de fromma önskningarne, och protektionisterna, som genom gin komplott med jordegareintresset till tullbeskattning af jordbruksalster och födoämnen m. m., lagt i öppen dag hvad de föra i skölden, bafva så förstört sin sak i sina egna arbetares och i det stora flertalets mening alt något tal om patriotismens omtanka för arbetaren numera aldrig skulle tros af dessa arbetare, hvilka man alltid skjuter för sig för att väcka medlidande. De böra nu veta att det icke är frihandeln, utan protektionismen, som hotar arbetarne med arbetsbrist och dyr tid, låga arbetslöner och höga lefnadskostnader, I