rat NRRR EE enar RAR RR NN ban för tillfället lånat ut sin herr fars garderob, Bravo, förträffligt!? applåderade kamraterna, Under denna förklädnad kan du vara säker att förbli okänd till och med för din mor, som födt dig till verlden, ?Ja, icke sannt! Men denna drägt missklär mig ändå inte. Baronen mönstrade sig med synnerligt välbehag, än framför den ena, än. den andra af må Jarne. kö du är alltid lika förförisk!? ?Man rår inte för att man är utrustad med fruntimmerstycke, yttrade baronen, kråmande riv. m—T—TRORR Hm! — Blygsamhet pryder förtjensten, står det på en gammal förskrift.? Tyst ett ögonblick. — En af studenterna, som fattat posto vid en dörr, lade örat till nyckelhålet och lyggnade. . ?Vi äro inte ensamma, Jag hör fruntimmersröster i nästa rum.? ?Du irrar dig, mon cher! Kom hit sjelf, så skall du få höra.? Baron Julius lade nu i sin ordning örat Hau kasiode—tf. sig kappas peruk och glasögon, smög sig sakta till tamburdörren samt hviskade: Johanna!? En ålderstigen tjenarinna i uppsatt mössa och hvitt förkläde syntes på tröskeln. I ?Nådig baron!? Hvem är derinne?? Unga fröken och två andra fruntimmer af hennes bekanta.? Aj, för tusan gossar! Det har kommit beck i vällingen. Men de gå väl snart igen. Johanna kan gerna låta bli att tala om för dem att jag är hemma. :