Aftonbladet – 19 december 1864, sida 2

äsa en kungörelse om skarpskytteexercis, gifvit följande resolution : Enär den af klaganden åberopade kongl. förordningen den 8 Mars 1861, angående frivilliga skarpskytteföreningar i riket, stadgar, att hvarje dylik förening, som i likhet med den ifrågavarande, vill utgöra del af nationalförsvaret, skall lyda under en öfverbefälhafvare, hvilken, af K. M:t i nåder förordnad, derefter blifver K. M:t för kårens verksamhet ansvarig: hvaraf lärer följa, att behörigheten af en kallelse till kårens ledamöter. att samlas under vapen, utgången från annan än öfverbefälhafvaren eller den, som har att äberopa hans uppdrag eller order, kan ifrågasättas; men förevarande kungörelse, innehållande, att, i anseende till afdelningschefens frånvaro, styrelsen? kallade skarpskytteafdelningens al tiva ledamöter att samlas, försedde med gevi och för excercis, samt undertecknad å styrelsens vägnar, af Emil Andersson, således hvaren varit af vederbörande öfverbefälhafvare, hr sjtnant Palm, ej heller ens under åberopande af haäns ordres utfärdad; ty och som vice komministern Henriksson, med afseende på den skyldighet och rätt till granskning och pröfning, som, enligt 5 eken. kyrkolagen, jemförd med kongl. cirkulärbrefvet den 12 Augusti 1812, i så beskaffad fråga tillhöra vederbörande presterskap, skulle kunna anses hafva i ofvanberörda omständigheter egt skälig anledning till sin vägran att nämnda kungörelse från predikstolen uppläsa; så fann justitieombudsmannen bemilde vice komministers nu öfverklagade fö nde till åtal, såsom för embetsförseelse, icke föranleda.? E — Följande böneskrift har blifvit till K. M:t ingitven från barnen till den som lifmedikus hos kronprinsen Carl August anställde läkaren Rossi, hvilken, som bekant, men som det af sednare tiders undersökningar vill synas på mycket lösliga skäl, misstänktes för att ha förgitvit nämnde furste: ?8. Å. K Lifvade af önskan att se vår dyre faders, den 1854 aflidne f. d. kongl. svenske lifmedikus dr Joseph Rossis minne rentvådt från en uppå honom hvilande misstanke, och dertill uppfordrade af dåvarande kongl. svenske lifmedikus dr Liljewalch, nalkades vi redan en gång under år 1855 Eders Maj:ts tron. Vår vördnadsfullaste anhållan afsåg att vår faders namn skulle genom en offentlig förklaring i nåder befrias från den detsamma, till följd af en orättvis dom, vidlådande fläck, samt att öfver allt inom Sverges land och rike skulle förkunnas att vår fader, efter den nyligen på allerhögsta ort vunna öfvertygelse, icke varit skyldig till den honom påbördade orättrådighet. Vår anhållan, som, åtföljd af tre attester, hvilka intyga vår faders tadelfria vandel, år 1855 af hofapotekaren E. Sarnon i Schwerin till Eders Kongl. Maj:ts högstsalige företrädare, den stormäktigste konung Öscar vördnadsfullast öfverlemnades, har ty värr ej vunnit nådigt bifall, Vi våga derför att till Eders Maj:t ställa en upprepad allerunderdånigste anhållan, att allern digst taga i öfvervägande vår rättmätiga begäran om hedersupprättelse för vår fader. Om vidare. som af svenska undersåter blifvit oss meddeladt, det enligt svensk lag är medgifvet en oskyldig, till äran kränkt person eller dess arfvingar, att, efter skedd hedersupprättelse till fullo utbekomma en innehållen, men berättigad pension, så vända vi oss på nytt till Eders Maj:t med den underdånigste ansökan att iäfven befallning måtte gifvas att denna efterbetalning skall till oss utanordnas. Med djupaste vördnad framhärda E. M:ts allerunderdånigste N Lina Lindig, född Rossi, i Chemnitz. Elise Rossi i Chemnitz. Fanny Sarnon, född?Rossi, i Schwerin. Robert Rossi i Newyork. Mathilda v. Schultz, född Rossi, i Berlin.? Skriften har blifvit öfverlemnad till justitiekanslersembetet, att, deröfver afge sitt utlåtande. — Vid lyurkactämma mad IHJodnsa blonnneo