Aftonbladet – 15 december 1864, sida 4

En favig mener beder a:t någet bättre herrskan som är barnkärt eeh ömmar för ett ö månader cammalt gossebarn. frisk, vacker och välskarad, ty den ömma modrens fauigdom är så stor och bon bor i ett så kalt och fukiigt rom, att hon ej kan skydda dem lilla från nåd och elände, em ej någon är barmhertig och upptar den hile snä!la Gunnar som eget barn. Varen goda och lyssnen till den arma fattiga modrens bön, hvar hon får sig infinna, då adress godhetsfudt inlemnas i förseglad biljett uti Sockerbruksboden vid Ladogårdslonds torg.