Aftonbladet – 15 december 1864, sida 2

——.. -— På stadsgatorna? Gud bevare mig, att låta mönstra sig af kommande och gående!? ?An sedan? Här äro många fruntimmer, som göra promenader till häst. Kan väl vara, men det är eleganta, förnäma damer; inte en simpel landtflicka som jag. Det skulle just taga sig väl ut. Ute på landet deremot...? På landet, ja. . .? Man var nu hunnen till den stora eken, hvars skugga den äldre fraktionen af sällskapet satt och drömde sig tillbaka till den samla goda tiden för trettio år sedan. Baron Ekenstubbe jemte sin unga ätt, och röken Rosa, deras granne, tog nu afsked vf de öfriga; hvarefter man gick, hvar och en på sitt håll att intaga aftonmåltiden. Vi omfatta tillfället att bedja såväl våra äsare som herrarne Helling, notarien och ans bror vice häradshöfdingen om ursäkt, utt vi så föga sysselsätta oss med dessa hyggiga, hoppgifvände unga män; det skulle ikväl leda oss alltför långt ifrån vårt ämne, m vi till deras förmån gjorde några ytterigare digressioner, en skötesynd som vi, i arentes sagdt, äro blott alltför benägna att ängifva oss åt. Till våra ogifta läsarinors uppbyggelse få vi dock nämna att båda lå för tiden voro veterligen äktenskapsleliga; huruvida detta kan vara händelsen nu, r oss okändt, men vi förmoda att så är. 3eklagligen dröjer det allt en rund tid, inan våra unga embetsmän, nemligen de som cke i sig sjelfva äro kapitalister, få på allar tänka sig att realisera drömmen om ett refhgt bo — en hälft så öm?; — till en orftig ersättning ega de dock de små etceera som omnämnas i sednare afdelningen f den allmänt kända gluntrefrängen, Forts, följer.)