Aftonbladet – 13 december 1864, sida 3

hvita skrynkirie det bruna hänt, der blott ett och annat försilfradt strå spa. samt framstack, samt dem vackra, ebura något lunguissapta eo, skulle knappt issat på fyratio år, än mindre ett tiotal feräfver. Det enda som röjde matronan var em tilltagande embonpoint, samt en deraf följande trög ovighet i gåvg och rö-relser. Fru Heiliogs svögerska var en liten väl: ment beskedlig prostiona, som icke ville göra en mesk emot, och icke egde någon större fröjd än et fö mala sina barn, anhöriga och gäster Maten var den hederliga prostinnen Hellivgs ideal, och ifall hon gjorde sig nå ställning om den himmelska hifkka gheien, så tänkte hon sig den säkert, liksom de gomle profeterna; under formen af et bud, der mån åt, drack och lefde kräö För öfrigt var hon en gammaldag g prostiona af äkta skrot och korn, icke em prostinna i moderniserad upplag I mobilier såväl som i klädedrägt iålte hon ej några nyheter. Samma per de möbler med sina hranserade aflnx vr btora bovingudo drakar, gripar och avura underdjur, återfanns i hennes vå vid Hornsgaton, dit de troget gjort henne sällskap från prestt ården, hvarest I sitt inträde sam: tidtigt med prost Så när som på gardinerna fanns i vg af prostinnands amöblemang som var re än innevarande sekel; och den fast temligen substantiella kost, som serverades på hennes bord, var ingalvpda modern den heller, ty den anrättades till punkt och pricka. efter Cajsa Wargs r a prostinnea ieke alltid följde ukloritet så bokstafligen som att t: tjog ägg till en ugnspankaka, hvilket det påståssatt ofvanbes rörda notabla kolfru lärer ordinerat, (Forts.