Aftonbladet – 9 december 1864, sida 3

Då Preussen 1809 förklarade att det icke ville underkasta sig majoritetens beslut, skakades förbundet i sina innersta grundvalar. Att Österrike 1864 röstade med Preussen, ir en ny spik i förbundets likkista. Från den dag, då hr v. Bismarck genomdrifver sin vilja i Holstein, finnes icke längre något förbund, liksom det 1506 icke mera fanns något romerskt rike, utan blott ett Österrike, ett Preussen och en tredje grupp, som naturligtvis, då den icke länge kan räkna på beskydd i Wien, måste och skall söka det annorstädes. Att det emellertid kan komma till ett inbördes krig; att den första handling, som skulle påtvinga utlandet aktning för Tysklands eniga vilja, nu ger anledning till att det hånas af främlingar — hvad gör det? Dylika småsaker genera icke en stor man! — Det må man säga: ett Rhenförbund under napoleonskt beskydd, Rhen i Frankrikes händer, Preussen utvidgadt till Main och herre öfver Elben ända till dess utlopp i hafvet — det vore något till lösning af tyska frågan I? I påföljande nummer hänvisar tidningen till den i Berlin nyligen utkomna flygskriften: Ein Preussisches Wort, såsom ett uttryck af preussiska regeringens afsigter, som upplyser om hvad hr v. Bismarck egentligen vill. Författaren uttalar nemligen nödvändigheten af att Preussen kommer i?nya spår, och menar dermed, att det mäste hafva Mainlinien med utesiutande rätt att besätta Mainz, och att det måste råda öfver stridskrafterna i alla tyska förbundsstater, som skilja Preussens östra från dess vestra provinser, samt behålla sin ställning i hertigdömena för att utveckla sin örlogsflotta. Allt detta är blott lifsoch existensfrågor för Preussen?. Den moraliska? eröfringen måste, enligt Fredrik den stores grundsats, öfvergå i den materiella, Tyskland införlifvas med Preussen, och om äfven småstaterna förbitlirade skulle resa sg deremot, skulle det vara en alltför sällsynt resignation för idcella mål? och en försyndelse mot sig sjelf, om Preussen derigenom skulle låta hejda sig på vägen att göra ett slut på sitt i bitar liggande territoriella bestånd. — Det är knappt möjligt att tydligare uttala, hvart hr v. Bismarck egentligen syftar. Kurhessens ständerförsamling har, efter hvad nämndt blifvit, tillställt kurfursten en adress, full af klagomäl öfver hans regemente. Det heter deri, att de allmänna undervisnings. och bildnings anstalterna, alltifrån det gamla universitetet och ned till folkskolorna, äro i förfall. Åkerbruket är yterligt försammadt, och landet har ingen enca högre jordbruksskola att uppvisa. Skråsendet, som ännu står i full blomma i Kurhessen och inskränkande mgriper i handeln, förhindrar landets utveckling samt hämmar samfärdseln. Jernvägsnätet är ofullständigt, och något inländskt telegrafnät känner man ej till. — Kurfursten tillbakavisar vredgad klagomålen, och tvisten har redan nätt en sådan höjd, att det är tal om en gemensam preussisk-österr inblandning, för att genom maktspråk ordna saken. ITALIEN. Från Turin skrifves den 2 dennes: Uti senaten aflade ministerpresidenten Lamarmora vittnesbörd om de allmänna sympatier, som råda uti Frankrike för IHaliens sak. Finansministern Sella förklarade för ogrundadt, att Genuas bank inställt sina betalningar. Uti senatens session den 3 dennes vägrade konseljpresidenten att meddela närmare upplysningar om de nyaste handlingarne i fråga om Septemberfördraget. San Martino talade mot Septemberfördraget och ansåg utt venetianska frågans lösning måste föregå den romerska. Mazzimo dAzeglio uttalade g för lagförslaget rörande hufvudstadens förläggande till Florens. Roms proklamerande till Italiens hufvudstad skulle svårlisen gagna lialiens intressen. Vida ändamålsenligare skulle det vuro, om Rom förklarades för en italieosk stad, men ej för Italiens hufvudstad. Rom kunde ej upphöra att vara säte för påfvedömet. Den tid skulle snart komma, då en fö soning kunde illvägabringas mellan Rom och Italien. AMERIKA. Enligt underrättelser från Newyork af den 4 November, hade unionsgeneralen Shernan framryckt mot Macon. som ej är starkt äistadt, och ankommit 2!2 svensk mil ra denna stad. Rebellgen: ralen Breckenidge förberedde ett infall i Kentucky. Geweral Hood marscherar mot fästet Pulasky Tennessee, De kaseramaonimserdesttnnanttd Till Redaktionen af Aftonbladet ! Bland redogörelser för festligheterna vid och anledning af södra stambanans öppnande den innevarande månad, har den berättelse om lagens firande inom Smålands nation i Upsala, wilken läses i Aftonbladet för den 5 dennes. ramkallat några betraktelser, hvilka det kanske cke är skäl att undanhålla offentligheten. Vid tillfället föreslogs af professoren Rydin en ål eller måhända särskilda skålar för rikets ständer. som anslagit medel till iernvägen för! å