leda ett förhållande med hennes kammarjungfru, och de kostnader, som detta kan isamka er, skola bli er ersatta. Hvad n: å denna väg erfar om grefvinnans förhålanden till de förnäma venetianarne berättar ni här. Republiken väntar att ni troget och samvetsgrannt utför ert uppdrag. Hon vill inte binda er vid någon ed, ty om inte fruktan för de jordiska straft, som hota er, kunna förmå er att hålla er till er pligt, så har ni intet menskligt blod i edra ådror, och skulle då äfven förakta den himmelska rättvisan. Ni kan nu gå. Andrea bugade sig åter och vände sig mot dörren — sekreteraren ropade honom tillbaka. Ännu en sak?, sade han, i det han öppnade en liten låda, som stod på bordet. PStig fram och betrakta dolken, som ligger i den här lådan. Det finnes stora vapenfabriker i Brescia. Erinrar ni ernågonstädes ha sett ett dylikt arbete?? Uppbjudande sina sista krafter, tvang sig Andrea att se ned i lådan, som sekreteraren höll framför honom. Han kände endast alltför väl igen vapnet. Det var en tveeggad knif, hvars handtag, som äfven var af stål, var bildad som ett kors. På klingan, som ännu icke var rengjord från blodet, stodo inristade orden: ?Död åt alla statsinqvisitorer:? Efter en längre undersökning sköt han lådan ifrån sig med fast hand. Jag kan inte erinra mig?, sade han, att jag någonstädes i Brescia sett en dylik lolk.? Det är bra.? Sekreteraren tillslöt åter lådan och vincade åt honom med handen att han skulle ;å. Andrea vandrade långsamt ut. Hellevardiererna läto honom passera, Liksom ien