som han lemnat efter sig och som förf. här redigerat och ordnat till ett sammanhängande helt. Eller för att begagna förf:s egna ord: han har blott anordnat cameran på behörigt vis, låtit Reuterholm taga plats framför densamma och sjelf fixera sin bild på den beredda plåten. Det är är den på detta sätt åstadkomna fotografibilden som han nu lagt under allmänhetens ögon. I förordet meddelar förf. tillika den intressanta nyheten, att han, för att fullständiggöra teckningen ef hela den idoch personkrets, hvari Reuterholm företrädesvis rörde sig, är sysselsatt med förberedande af ett annat arbete, der tidens öfriga mystiska figurer skola, likaledes efter otryckta källor, blifva framställda för läsaren. Litet förladdning, Skarpskyttekalender för år 1865. Vi ha förut omtalat att ett för vittra sysselsättningar ingalunda främmande fruntimmer, fru Bertha Straube född Spanier, såsom sitt bidrag till den af hufvudstadens damer föransfaltade insamling till förstärkande af Stockholms skarpskytteförenings kassa, föranstaltat utgifvandet af en Pskarpskyttekalender?, som kommer att säljas för befordrande af nämnda fosterländska ändamål. Densamma har nu från trycket utkommit och bildar en liten nätt volum af omvexlande innehåll, omfattande icke min dre än fjorton särskilda bidrag af till större delen kända och populära författare och författarinnor. Ett i kraftigt språk skrifvet förord af J. M. (Julius Mankell) ådagalägger nationalbeväpningens nödvändighet i en sådan näfrättens tid, som den, till hvilken vi nu blifvit återlörda, och eriurar om att allas medverkan är nödvändig för det stora målets ernående. Må alla — utbrister till slut författaren — både unga och gamla, fattiga och rika, bidraga dertill, hvar och en efter sin förmåga. Må ingen anse sig för ringa och obetydlig att kunna uträtta något. Det är blott genom många små bäckar, som den stora strömmen, hvilken vattnar och befruktar landet, bildas.? Wilhelmina (Stålberg) har bidragit med ett historiskt poem i åtta sånger, hbenämdt Jungfrutornet och behandlande den allbekanta sagan om Valdemar Atterdags härnadståg mot Gotland och den andel, som Unghanses olyckliga dotter hade i sin stolta fädernestads fall. — Dernäst följer ?Ett minne från Paris? af A. B. (August Blanche). — ?På vakt? är rubriken på en liten qvick och liflig dialog af signaturen Erzo.., skildrande de små inkast som skarpskyttarne möta från sina qvinliga anhörigas sida, men huru äfven hos dem fosterlandskänslan får öfverhanden vid tanken på allvaret i leken. — Octavia Carltn har bidragit med en ?Sång till Östersjön, och ut ?Albanos? (grefve C. A. Adlersparres) efterlemnade papper har hans broder, Stockholms skarpskytteförenings öfverbefälhafvare, såsom bidrag till kalendern förärat en intressant skizz, benämnd ?Stoltheten?. Af —ed— (Hedberg) finner man en sång ?För Danmark?, föredragen i ett enskildt sällskap vid föreningsjubileet den 4 Nov., och skildrande i ett ädelt språk de känslor, med hvilka vi på denna glädjedag erinrade oss det sargade och blödande broderlandet. — Fru M. S. Schwartz och signatureu ?M. H.? hafva lemnat hvar sin skizz, i hvilken skarpskytteväsendet och dess betydelse beröras. Kalendern innehåller dessutom två poetiska bidrag af Pilgrimen, ett im. romptu af?fru G.?, kalladt Konsten att roa ett sällskap?, ett poem af Mortimer?: 4Afskedet från hemmet, och en sång till Hembygden af 7Uller?.