Aftonbladet – 26 november 1864, sida 3

Jy5ebas INStOria; Gernan sylar OCK det sall hvarpå källorua blifvit semlade och beva -Jrade: källorna till en stor del af Danmark: I historia mäste sökas i svenska, liksom för Jen stor del ul Norges och Sverges i danske arkiver.? Naturligtvis har förf. gjort sig till godo Ihela den vi yftiga litteratur, som i nåzor mån berör huns ämne; ingenting stort eller smått synes hafva undgätt hans uppmärksamhet. Men dertill har han ock anställ vidlyftiga arkivforskningar ej blottide nordiska rikenus häldagömmor, utan ock i flere af utlandets. Sålunda år det gitvet, att rö rande en mängd detaljer nya underrättelse; och beriktiganden förekomma, på samme gång som ötver det heia och älven öfver Thuivudpunkter, om hvilka mången lärer tr sig ha sitt omdöme klippt och skuret? til: hunds, faller ett nytt ljus. Af den fyrtioåriga period, för. föresatt sig att behandla, omfattar första baudet tider intill konung Hans död 1513. Innan fört. gör att teckna unioscos återställelse 1497. (sidd. 1—128) en med. rd ötversigt af de. ställning och deras iubördes förhållanden un! den regäende tiden, ::ver deras rv: ca ccr till Hanseförbandet, semt begynutisen af den ödesdigra Pschleswig holsteinska? oredan. Redan här fär man anledning att besiuna författarens ord om viglen al eu ct behandling al de nordiska rikenes I Förf. utlofvar, utt vrkets töljande delar skola temligen r ot utkomma, alldenstund materialet ull allra största delen är samladt Loch ordnadt. Vi hafva blott den önskan att i tillägga, att ett verk, som är af så stor beItydelse för Nurdeus historia och så forträftligt egnuar sig att sprida verklig historisk insigt, ej mätte stanna i de allmänna bibliotecken och några få lärdes händer, utan bereda sig tillträde till vidsträcktare kretsar. En historisk fråga, som ännu ej kan sägas hafva vunnit en afgörande lösning trots all derpå använd flit och skarpsinnighet, är föremål för en mycket egendomlig skrift al den bekante Ponl Harro-Harring, under titel: Carl XII:s död, historisk afhandling. Denna kuriösa afhaudling de rebus variis et nonnullis aliis har till syfte de s att fria Carl XI för den kolossala insulten? att han skulle hafva konspirerat med eczaren och pålven, med Spanien och Frankrike, med hela det romersk-katolska Europa i ändamål alt reslaurera en romersk-katolsk dynasti på Storbritanniens tron; dels att visa att Götz, då ban arbetade för denna konspirauon, var ev redskap för jesuiterna, för Mr le Eort komp. i Rysslaud?, att Carl XU, som genomskädat jesuiternas planer till en universaldespoti, var besluten att, efter Skandi avias återförening? , återuppsätta Stanislaus på den Polsk-Liuthauiska tronen, och så krossa Roms mukt. Polackarne invigdes i hans planer, hvilka traditionelt lefde bland dem ännu på Kosciuzkos och Vernihorns tid. Men då de ätven blefvo kända af jesuiterna, så var Carls död oäterkalleligen beslutad. Förf. vill således på Loyolas ordeus skuldregister hafva antecknat ännu ett kupgamord, och synes finna antagligast, att verkställaren varit kert (Siere), på hvilken en samtida (se: Briete eines sc .wedischen ofticiers?, wgifna 1811) häntyder genom sitt yttrande, at mördaren är såsom sädan för alltid brännmärkt ?durch seinen nur etwas gedehnten Namen? (Sicaire). — Sådant är butvudinnehållet af denna besynnerliga och rapsodiska afhandling. Till tjenst för vännerna af bibliografiska och biografiska notiser nämna vi Danske Digtere i det 19de Aarhundrede, literaturhistorisk Haandbog af Kr. Arentzen. Förf. säger, att ej obetydligt al det taktiska i hans bok stödjer sig på meddelanden från de personer, som jemte sina ekrifter här omtalas. Det kan ock gerna vara, alt här fi. nas biograliska underrättelser, som man förgätves söker annorstädes, men deras vigt ör litteraturhistorien eller intresse för öfrigt synes oss emellanåt ganska ringa. Notiser, sådana som de att Holst är gilt med ?en Dater af en afdöd Landseneroberst, och H. P. K. Hansen med en Komtesse? kunna med fog sägas vara karakteristi-ka för vår auktor och hans arbetes art. Någon motiverad framställning af danska poesiens utvecklingsgång, af dess koryfeers betydelse finnes här ej, endast några lösa antydningar i sådan riktning. Boktitlar, årtar, uppgifter om slägtskapsförhållanden, m. m., torde sålunda vara det vigtigaste af hvad boken presterar, i hvilket afseende en möjligen i någon mån kan tjena såsom kompletterande bibang till andra skildringar af Davmarks litteratur i detta århundrade. Alldeles oförklarlig är den disproportion, som räder i omfånget af författarens tramställningar. Då åt vissa författare t. ex. egnas omkring 20 sidor, affärdas deremot andra, som äro med dem fullt jemrörliga eller stå betydligt öfver dem, på en sida. En mängd andra inkonseqvenser förefinnas och det är omöjligt au i det hela upptäcka någon egentlig ledande princip. Af den lärobok i verldshistorien ull skolornas tjenst, som hrr L. Daae och 9. Petersen löretagit sig att utarbeta, hafva de tvenne sta afdelningarne, innefaltande gamla och medeltidens fistoria (den förra 134, den sednare 278 sidd. 8:0.), nyss utkommit. De synas oss genom ett riktigt urval af det för läroboken passande material, redig anordnivg och god stil, fördelaktigt viltna om den omsorg, författarne nedlagt på sitt arbete. Vi ullåta oss förnya en erinran, som vi förut haft anledning framställa, att nemligen det i flera hänseenden vore ?f stor och obestridlig vigt, om skolbokslilteraturen inom de skandinaviska länderna blefve, åtminstone till någon del, gemensam, så att de bästa befintliga läroböcker uf lärare och skolkollegier valdes utan afseende derpå, om de äro skrifna på det ena eller andra skandinaviska språket. — Byron bar funnit en tysk öfversättare i Otto Gildemeister, som utgifver: Byrons samtga arbeten i tysk öfversättning. Banden 1 och 2 ha redan utkommit. — Unterhaltungen am häuslichen Herd.? TVasta af man dada Ah fan