Aftonbladet – 25 november 1864, sida 3

iska eller hannoveranska regeringen väg ingå på en sådan öfverenskommelse och läte sina trupper stanna i Holstein, men då må1 ste hertiydömenas regering vända sig till förbundsdagen om bistånd, liksom trupperna i Holstein enligt de för förbundsexekutionen gällande reglor skulle mista sin räv till naturaforplägning och inqvartering, så att I de finge sjeliva draga försorg derom. Trettonde artikeln uti reglementet för förbundsexekutionen betryggar dessutom de besatta förbundslä dernas rätt att söka ersättning hos de regeringar, som företaga ockupationen, för all den skada denna åstadkommer. Det finns verkligen antydningar om att man i en viss del at Tyskland söker vända bort I dessa klara förhållander, och att det tinnes ett parti som strälvar att befria sig från I förbund attningens skrankor samt genom en fortsatt ockupation vill vända upp och ned på förbundsrätten. Det bekrätar sig säledes hvad tidningarne för nägra dagar sedan meddelade, att regeringarne i enskilda Ityska mellanstater öfverlagt buruvida det skulle vara möjligt att företaga en repariition på förbundsmatrikeln af de krigsutgifter och omkostnader, som kunde uppstå genom exekutionstruppernas förlängda vistande i Holstein. I Österrike har finansministern redan svarat härpöy i det han på budgeten uppfört den summa, som skall betalas till Österrike i ersättning för krigsomkostnader. I Preussen skall denna intressanta spekulation, som man ämnar drifva med vär armås blod och våra skattegilvares ;enningar till fördel för nationalföreningeu, säkerligen ( icke heller lyckas. I Mellavstaterna deree mot skulle det vara till och med önskvärdt at täcka krigskostnaderna genom deras buds geter, pä det också en gång från den sidan a .unde företes något i handling, sedan man 6 presterat så utomordentligt mycket i ord.? Det kan kvappt betviflas att Nordd. 1 Allg. Zeit. här uttalat preussiska regeringens verkliga åsigter; men det synes dock att kabinettet i Berlin ännu icke anser tiden inne alt alldeles taga bladet från munnen, då den halfolficiella Staats Anz. innehåller följande förklaring: N:o 274 (för söndagen den 20) af. Nordd. Allg. Zeit. innehåller en ledande artikel om förbundsexekutionen. Vi föranledas till den anmärkning, att artikeln hvarken med afseende på faktiska uppgifter eller deraf föranledda resonnementer är noggrann.? Ett telegram från Wien till Dagbladet meddelar, utt det i riksrådets deputeradekammare nedsatta utskott, som skall utarbeta en adress till svar på trontalet, föreslår uttalandet af den önskan attslesvigholsteinska arfsfrågan må blifva afgjord i. öfverensstämmelse med hertigdömenas önskan. Utskottet erkänner de lyckliga resultaterna af alliansen med Preussen. i HOLLAND. Föreningen för trädgårdsodling ämnar i medlet af nästkommande April månad anordna en verldsexposition uti industripalatset i Amsterdam. Med expositionen skallj förenas en internationel kongress af botaniei och trädgårdsodlare. Till expositionen ega alla produkter af hortikultur äfvensom alla dithörande konstoch industriföremål tillträde. I RS LV RA HH beg Am ITALIEN. Fsån Turin telegraferas den 21 dennes; att representantkammaren i föregående: dagens session antog ministörens fivansförslag 1 hela dess omfång med 157 röster mot 77. Uti representantkammarens session den 19 föreslog San Donato, att hulvudstaden måtte förläggas till Neapel. Men ett stort antal neapolitanska representanter hade algifvit en skrifilig förklarivg, som nu upplästes, hvaruti desamma uppträdde emot Donutos amendement, hvilket derefter återtogs af motionären. Vid slutligen anställd omröstning rörande lagförslaget om residensets förläggande, segrade detsamma med 317 röster mot 70; Konseljpresidenten hade ock ansett nödvändigt att under diskussionen öfver San Donatos förslag afgifva följande svar: Talaren syntes tro, att det 1 Europa funnes mänga, hvilka ansågo Neapels tron ledig. Men de främmande diplomaterna hade, liksom hela verlden, varit vittnen till det entusiastiska mottagande konung Victor Emanuel rönt hvarje gång han besökte Neapel och de neapolitanska provinserna. Fraus II:s inflytande i hans fordna rike hade fullkomligt upphört, detta visste fursten sjelf. Två honom tilshöriga ångbåtar, som varit gömda i Civita Vecechias hamn, nade blifvit erbjudna åt italienska regeringen, som äfven komme att antaga detta tillbud. I General Bixio upprepade sin flera gäånger förut gjorda uppmaning, att man skulle sörja för att landet vore väl beväpnadt och befunne sig i godt försvarstillständ. Lamarmora svarade, att Italien vore i ståndlla att försvara sig, och att landet icke, efter 9 den första förlorade drabbningen, vore be b segradt, utan att taga i betraktande, attlt Frankrike hade de. största intresse att ejb låta Italien kros:as. D AMERIKA. s Abraham Lincolns seger öfver Mac Clellan Is har varit vida större än man före valet lu haft anledning vänta. Majbriteten bland de f röstande öfverstiger 400,000 och af de-234d elektorerna hade 213 röstat på honom. Han Tr segrade i alla stater, Lousiana och Tennes-1 see inbegripna; endast uti Kentucky, New-h jersey och Delaware fick hans medtäflare s en obetydlig öfvervigt. Uti Newyork er-n höll Lincoln en majoritet af 35.000 röster. In Republikanarnes parti erhöll under sjeltvad valet en stor mängd nya anhängare. Inga oroligheter hade egt rum under valet. Betydelsen af Lincolns val är, som bekant, att 1 kriget ssall fortsättas tilld:ss södern gifver 1 sig på nåd och onåd. ä Enligt underrättelser från Newyork hade s Grants och Lees operationer blifvit hint drade genom ett starkt och ihållande regn. e TMan väntade dock att Lee snart skulle föree taga anfallsrörelser, för att genombrytajs u ionshärens linier, som innesluta Rich-h mond. Rebellerna hade företagit en miss-s lyckad rekognoscering. ö Enligt ett rykte, som dock torde tarfva o bekiätelse, skulle unionsgeneraien Sher k man hafva förstört Ailantas fästningsverk b och uppbränt staden samt aftågat från denna y trakt. för att marschera till Charleston. !h