Aftonbladet – 19 november 1864, sida 2

Uti ett bref från Haderslev af den 11 November till Fedrelandet. heter det bland annat: Vi läsa i traktaten, att konungen af Danmark afstår från alla sina rättigheter till Slesvig, Holstein och Lauenburg till förmån för herrskarne öfver Preussen och Österrike; vi läsa, att han förpligtar sig att erkänna de dispositioner, som dessa majestäter kunna vidtaga med de afträdda länderna, och vi läsa slutligen, att man, för att reglera gränsen, tager bort litet af Jutland och lägger det tillsammans med Sles vig, och tager litet af Slesvig och slår det tillhopa med Jutland; men med hvilka känslor tror man väl att vi läsa detta? Månne någon, som lefver under lyckligare förhållanden, gör sig reda för hvad det vill säga att afstå från rättigheter och disponera öfver länder, att reglera gränser och skära bort på ena stället samt lägga till på ett annat? Gör man sig reda för, att i samma ögonblick allt detta sker, så anses invånarne i dessa länder icke mera värda än de maskar, hvilka bo uti en jord som byter om egare? Man korsar sig öfver förhållandena i fordna tider och aflägsna länder, der menniskor röfvas och förnuftiga väsenden föras på torget, uppropas och säljas till den högstbjudande; men lägger man märke till, att här, i nittonde århundradet, i det högt -beprisade, civiliserade Europa, drifves ett menniskorof och en slafhandel, som endast skiljer sig från den andra derigenom, att varorna här säljas i hundratusental? Man söker gifva det ett annat utseende, ty man nämner blott länderna och talar icke om befolkningen; men saken blir dock densamma, ty invånarne måste följa med. Blott en och annan har förmåga att öfvergifva sitt hem och -begifva sig annorstädes; alla de öfriga, hela massan af befolkningen, nödgas qvarstanna, och behadlas den väl aunorlunda än de slafvar, som säljas på torget? Lösryckas ej dessa, hvilka man afstått, liksom de andra, från sitt fädernesland och ställas under andra herrar och andra lagar; tvingas de ej att lära andra epråk, för att göra sig förstådda, att låta sina barn erhålla nya lärdomar, att låta uppfostra dem af män, som fördöma föräldrarnes åsigter och förakta de känslor, som fästa dem vid deras fäders land? Och