Aftonbladet – 18 november 1864, sida 3

Mer än ett år hade förflutit efter det olyckliga giftermålet, och huru tydligt missförhållandet mellan Lauras verkliga karakter och hennes antagna sätt än trädde i dagen, hade dock hennes listiga stämplingar alltjemt förblifvit en hemlighet. Under de första dagarne efter brölloppet hade hon ständigt varit plågad af fruktan för att något skulle inträffa, som. kunde röja henne. Hon blef rädd och ängslig hvarje gäng et bref anlände till Leslie, hon observerade hans min för att se om icke allt med ens blifvit upptäckt, och hon blef helt blek då han sioppade på sig brefvet utan att yttra något om dess innehåll, emedan hon trodde att det möjligen hade väckt misstankar hos honom, och att han i all tysthet ämnade anställa efierforskningar. Så ofta det lät sig göra undersökte hon hans brefinnan de lemnades till honom, och hon gjorde sig löjlig inför tjenstfolket genom att under hvarjehanda förevändningar göra sig under rättad om adressen på de bref han afsände. Hvarje besök, som hon och Leslie erhöllo. väckte oro hos henne, att. sanningen skulle komma i dagen, och hon hade i sin ångesi uttänkt många listiga förevändningar för at undandraga sig allt slags umgänge med dem som voro bekanta med de sista månadernas händelser och personer. Men då tiden skred framåt utan att nå gon upptäckt skedde, då Leslie fortfor at vara densamme, och det aldrig förekom nå gon hänsyftning på hvad som hade passe rat, började den tystnad i hvilket allt va insvept, att göra henne lugn och trygg Det förekom henne som om allt det tör flutna vore glömdt, emedan hennes fruktar för att genom någon oförmodad slump blifv: afslöjad hede visat sig ogrundad, och kor