Aftonbladet – 14 november 1864, sida 3

ning, torde det kunna antagas, aut det be hof af tidsenliga kanoner, som här ofvar blifvit antydt, skall, sedan resultaten af de verkställda försöken hunnit jemföras med der erfarenhet man i andra länder i detta hän seende vunnit, blifva i en ej aflägsen fram tid afbjelpt. Underrättolser från I Danmark. Köln. Zeit. innehåller en anmärkningsvärd uppsats öfver den politiska stämningen : Danmark?, af en ?tysk resande?. Författa ren framställer deri Danmarks ställning son den bedröfligaste i hela Europa genom d: olyckliga partisplittringar, hvari det är för sänkt. Må danska folket se sig väl före! Enighet är mer än någonsin af nöden, och må åtminstone alla skiftningar af det liberala partiet slå sig tillsammans för att möte den reaktionära hydrans onfrepp. En a dennas vapen är att framställa landets för hållanden som ett kaos, ja, anarki, för ati dermed likställa Danmark med Polen och med en mefistofelisk logik förklara dess oafhängighet som egen stat omöjlig och farlig för Europas lugn?. Inför en sådan syn skall man i Eurcpa lugnt se konungamakten taga kraftiga steg och inskränka en frihet, som man vetat framställa såsom statsupplösande. Då konungamakten är reaktionär, skall dess medel att åter stadga monarkien naturligtvis vara reaktionens, fientligt mot frihet och framåtskridande, och otatekuppen i denna anda skall måhända bli ett önskningsmål i Europas ögon. De framställningar om Danmarks förtviflade ställning, som vi kunna vänta snart skola bli synliga i den främmande pressen skola ge reaktionen medel i händerna och arbeta i dess intresse. Här omnämda artikel i Köln. Zeit., fast vänligt sinnad mot Danmark, skall dock verka i denna riktning, mot förf:s egen alfsigt måhända. I slutet af sin artikel yttrar han följande: I stark tillväxt är i Danmark det skandinaviska partiet, och särskilt tillhör en stor del. af de mera bildade klassernas ungdom detta. Äfven inom armens och ännu mera flottans officerskår skall antalet af anhängarne till en skandinavisk union vara i stor tillväxt och officerarne uttala öppet, att Danmark endast i förening med Sverge och Norge kan hoppas att äter komma till sin fordna glans samt (SR en stark landtoch sjömakt. I Köpenhamn hoppas man äfven af en anslutning till det närlägna Sverge handelns tillökning och ett stigande välstånd, hvilket annars måste afgjordt gå tillbaka, då Danmark ej mera kan draga fördel af det rika Slesvig-Holstein. Inuti landet, der den gammaldanska stoltheten ännu är särdeles starkt rotad, är man afgjordt fientlig (?) mot detta skandinaviska parti och anser dess anhängare för förrädare mot Danmarks oafhängighet. Under det landet är söndradt af de skiljaktigaste, hvarandra sinsemellan på det bittraste hatande partier, äro dock alla hvarandra temligen lika i sitt omdöme öfver Christian IX. Erkedanskarne hata honom, emedan han är tysk och har tyskt sinnelag?. De påstå, att konungen endast genom londonerprotokollet påtvingats landet; men nu, då detta förlorat sin giltighet, har dermed äfven hans rätt till tronen upphört. Det demokratiska eiderdanska partiet hatar honom som absolutist och förebrår honom hysa förkärlek för ett snart väntadt statstreck, under det åter det strängt monarkiska partiet beskyller honom för svaghet, emedan han ännu icke utfört denna statskupp, som ensam kan rädda landet. Armen är harmsen öfver. att konungen under kriget ej uppehöll sig tillräckligt hos densamma och i allmänhet föga bekymrade sig om de militära intressena, och på flottan hånar man honom rent af. Jag har ingenstädes i Danmark sett konungens porträtt (?), ingenstädes hört något beröm öfver honom, och det tyckes nästan som om han alldeles icke mera existerade för danskarne, så föga tänker man på honom. Det saknas helt och hållet någon punkt, vid hvilken man kan fasthålla, för att beräkna huru letta bedröfliga virrvarr en gång skall sluta. Jag hyser dock den öfvertygelsen, att Danmark efter många häftiga politiska stormar, hvilka det i illa händelser ännu skall ha att genomgå, likväl skall till slut komma till en skandinavisk anion. Riksrådets landsthing har i sitt fredagsmöte, sedan en del medlemmar kortligen meddelad motivering för deras vota, med 55 ja mot 4 nej gifvit sitt författningsmesviga samtycke till fredstraktatens ratifikalion. Samtliga närvarande representanter för slesvigska distrikter afhölle sig från voteringen. De, som röstade nej, voro: Kjer, P. Nielsen, Sick och Puggard. Utom de ofvannämnde (Knudsen, Hammer och Stemann) afhöll sig äfven J. CO. Jacobsen från voteringen. 5 medlemmar voro frånvarande. Den Augustenborgske pretendentens Finansdepartement? har nyligen offentliggjort I3:de förteckningen öfver de hos detsamma samt hos privatbanken i Gotha inkomna rivilliga bidrag till Gasvigholstelm. Den omfattar tidrymden från den 12 Augusti ill den 4 November detta år, således nära ett fjerdedels år, och visar från hela det stora fäderneslandet ett belopp af 6807 Thlir 7 Sgr. Inalles har för denna patriotiska sak nflutit 358,862 Thaler 7 Sgr. Från Flensborg berättas, att flera stora söpmän och fabrikanter annonsera sin egendom till salu, emedan de ämna flytta till konungariket för att der fortsätta sina affäer. Det från Frankrike väntade nya pansarkeppet ?Sterkodder, hvilket är tackladt som brigg, ankom på Köpenhamns redd i .orsdags e. m. UTRIKES, ITALIEN. Från Turin teleoraferaa don 9I daonneg: