en alltmera vinterlika underrättelser. 1 Uleaorgstrakten har kölden va ovanligt stark. !ermometern har redan visat ända till 13 graköld om morgnarne. Hafvet är isbelagdt ångt man kan se och man far med häst på Den 22 Okt. lemnade det sista fartyget amnen. Skeppet Grefve Berg och ångfartyget ulu, hvilka äfven ämnade sig ut, hafva med in last blifvit infrusna och hafva icke kunnat sas ut. Svenska ångfartyget Thule, som ämade besöka staden, kunde för isens skull icke löpa, utan måste vända om. SO —— er a sen. — Krigsvetenskaps-akademiens årshögtid fiades i lördags afton i landtbruksakademiens ya sal uti huset n:r 43 vid Mäster-Samuelsatan. Konungen samt hertigarne af Östertland och Dalarne hedrade festen med in närvaro. Bland de talrika åhörarne efunno sig: cheferna för landtoch sjöörsvarsdepartementen general Reuterskiöld ich amiral v. Platen, öfverste Lagerberg ch komm. kapten Adlersparre, kanslern id krigsakademien, general Silfverstolpe, hefen för fjerde militärdistriktet general 3jörnstjerna och stabschefen major Taube, Yfverkommendanten och kommendanten, heferna för Stockholms garnison jemte oficerare, flero andra kårchefer, såsom öfverstelöjtnant v. Vegesach, major Mörner ch öfverbefälhafvaren för Stockholms frivilliga skarpskyttekår major Adlersparre, samt i hufvudstaden vistande officerare af wrmån, ett ovanligt stort antal högre oficerare vid k. flottan, samt ett större anal af befälet inom Stockholms frivilliga skarpskyttekår, kadetter och äfven civilpersoner. Sedan konungen och prinsarne anländt, samt den förstnämnde blifvit å akademiens vägnar helsad af general Silfverstolpe, i soenskap af akademiens förste styresman, ippläste akademiens sekreterare, general Hazelius, sin årsberättelse, rörande förändringarne och framstegen i både det inoch utländska krigsväsendet under förlidet år. General Hazelius inledde sin berät telse med några ord om den femtioäriga fred de förenade rikena älnjutit, dervid tillika visande hurusom den i viss mån hämmande inverkat på krigsväsendet, hvars organisation måste vara en produkt af den erfarenhet, som det praktiska krigarlifvet medför. Detta slappande inflytande motverkade: dock af cit duglist befäl och en äl ordnad disciplin. Att den femtioåriga freden icke tillintetgjort de nordiska folkens krigiska anda, derom vittnade den kriparlust, som förmått så många unga milier att kämpa vid främmande länders armåer och flottor, i hvilka de inlugt är och genom ungdomens sednaste madståg till Danmark — någonting alldeles nytt i historien — för att kämpa för dess rättvisa sok. Häraf kunde man lätteligen sluta till den allmänna stridslust, som skulle vakna, om kriget en gång törtlyttades på vår egen jord. Härefter öfvergick g Hazelius till en längre, sukrik redogörelse för det anmärkningsvärda som under året tilldragit sig inom armCorganisationen, artilleriet, inge njörväsendet och topografien m. m. samt uppdrog en historik öfver sednaste årets krigshändelser i Danmark och Amerika, med afsceude på hvilket lands armeorgansation det omdöme yttrades, alt kriget fordrat 10 gånger mera folk och pengar, än neral om det förts med ordnade europeiska stridskrafier. Vid krigets utbrott egde denna ofantliga stat endast 25 fältkanoner med några hundra artillerister. För närvarande finnas endast inom de norra staterna 50,000 artillerister, som sköta flera tusen kanoner af alla möjliga konstruktioner. Då fanns endast nägra tusen man infanterister med odugliga gevär; nu ega de till sin storlek verkliga napoleonska armeerna att förfoga ölver millioner de yppersta geväri verlden. Detta finge man tillskrifva den enskilda industrien och spekulationen, som der står så ofantligt högt. Angående värt eget infanteri omnämndes, att detsamma nu allmänt är försedt med refflade spetskulsgevär, och att de gevär, som hädanefter komme att tillverkas, skola förses med kammarladdning. Vidkommande vårt artilleri lemnades den uppgilt, att detsamma inom årets slut skulle vara försedt med 150 refflade kanoner, hvilkas duglighet till krigsbruk kunde jemföras med hvad utlandet i den vägen hade bäst. Rörande ingeniörväsendet i vårt land omförmäldes bland annat, att en half million af det sednast af rikets ständer beviljade anslaget till krigsrustningar blifvit användt till stängselliniers uppförande. Som en egenhet nämndes, att vid Charlestons belägring en massa bomullsbalar blifvit använda om motståndskraft mot artilleriet samt visat sig vara al mycken nytta. Äfven i fråga om befi ningskonsten och i varet al be gar hade det amerikanska kriget äfven föreedt märkliga förbållunden. Det vore dessutom högst märkvärdigt och lärorikt genom de många misstagen i organisation och ledning, hvilket bland annat haft till följd alt nordstaternas kolossala armeer ej kunnat under loppet af 3 är framtränga från Washington till Richmond — en operationslinie, som är ungefär lika lång som mellan Stockholm och Gefle. Det amerikanska kriget vore ock slutligen märkvärdigt för sin långvarighet i jemiörelse med de europeiska armeernas raskare afgörande af striderna. Föredraganden i krigsvetenskapen, kommendörkapten Adlerspa redogjorde derefter för de förändringar och framsteg, som gt rum inom denna del af yrket, hufvudsakligen fästande sig vid sjökrigsmaterielens verhörda utveckling i Amerika. Då kriget nhörjade räknade detta land endast 37 bevärade ångbåtar; nu hade norra staterna ensamt 502 sådana fartyg, deraf 72 voro vansarklädda och 49 monitorer. Dessutom voro under byggnad ytterligare 30 stora skrufkorvebler, alsedda för ett möjligt krig med de europeiska stormakterna. Ifrån den 1 Juni 1861 till samma tid i år hade 2035 sanoner uf ulla möjliga konstruktioner blitvit gjutna. Unnervattensminfartyg hade blifvit konhstruerarade och begagnade samt jort stor nywua. För den utveckling och förändring Eng