Belamrandet af offentliga platser. Hr redaktör! Då det berömda nit, hvarmed tit. genom sin tidning alltid sökt och oftast lyckats ästadkomma snygghet och ordning inom Stockholm är väl kändt och erkändt, tager en vän af ordning sig den friheten att för tit. påpeka ett oskick, hvilket, länge öfverklagadt, man hade hoppats nu skulle upphört, men som åter tyckes lefva upp med fullt lif, det är nemligen oskicket att å torg och öppna platser uppföra afplankningar för upplag at alla möjliga byggnadsmaterialier; så har nu återigen skett, i det man å den öppna trekantiga plats, som bildas af Mälaren å den ena samt qvarteret Rosenbad och de fria konsternas akademi å de begge andra sidorna, för förut nämnda ändamål uppfört en afplankning, som upptager större delen af den öppna platsen. Det har förr klagats öfver att sådana afplankningar fått uppföras, till vida mindre dimensioner, samt i och för byggnader, hvilka uppförts vid samma platser der afplankningarne skett, då nu deremot ingen hvarken nybyggnad eller större reparation pågår eller förestår vid ofvannämnde plats, är det alltså i och för byggnadsföretag i någon annan del af staden som det tillåtits uppföra denna afplankning, hvilken icke allenast är ovanligt stor till sina dimensioner utan äfven synes vara beräknad på lika stor utsträckning i tid för sin tillvaro, emedan inuti densamma blifvit uppförda tvenne mindre hus försedda med ordentliga tegeltak. Om uppförandet af dylika byggnader å våra torg och hamnplatser tillåtes för den ena, kan man ej inse huru de kunna förvägras den andre, och blifva i så fall dessa platser snart alla förvandlade till permanenta materialgårdar och upplagsplatser för allt möjligt skräp, liknande den här omnämnda platsen i sitt nuvarande skick; då den deremot genom sitt centrala oeh särdeles sköna läge i stället lätt kunde, och äfven borde, förvandlas till en prydnad för Stockholm. Stockholm den 5 Nov. 1864.