Aftonbladet – 9 november 1864, sida 2

Jag menar att det inte är passande för en ung flicka att ha möten med en ung dagdrifvare som Bicester och låta honom följa sig. PDetsamma sade äfven den goda abbedissan i klostret till mig, och jag rättade mig derefter tills du kom och skrattade åt mig och fick mig sjelf till att skratta deråt.? Ja visst; men en ung man säger så mycket som han inte egentligen menar, och om en ung flicka tror att hvarje flyktigt ord han yttrar är sanning, så kommer hon i en ganska löjlig ställning.? Ja, men du är ju sjelf en ung man, sade Leonora leende; ?bör jag då inte tro hvad du säger?? Med mig är det en helt annan sak. Hvad jag nyss sade har alldeles ingen tilllämpning på mig. Jag vill bara inte att du tillåter den unga inbilska narren tala förtroligt med dig. Han kan ha ondt i sinnet, och du gör bäst uti att vara på din vakt. Detsamma sade också abbedissan till mig; jag vill lyda henne och dig.? ?Om torsdag reser han härifrånX, sade Leslie. Vet du väl, min dyra, älskade Leonora, att äfven jag reser bort? Chausen har satt sig i hufvudet att jag skall följa med honom till hans egendom, som han köpt för någon tid sedan, och hans syster menar, att det skulle vara ett lämpligt tillfälle för oss att företaga denna lilla utflykt å samma gång som Bicester reser härifrån; ty det dröjer säkerligen inte länge förr än jet kommer nya gäster i huset. Vi skola endast bli ett par dagar borta, och medan vi äro allena, vill jag låta honom veta, att han inte längre har någon myndling, då let från detta ögonblick är jag som kommer att ansvara för dig.? Ja, gör det?, sade Leonora, Leslie betraktade henne leende. Du säger väl inte nej, då han frågar om lu vill ha mig?4 : ?Nej, visst inte, svarade Leonora, och säkerligen säger inte heller han nej åt dig.