Aftonbladet – 7 november 1864, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. — I lördags afton skenade på Munkbron en häst, dervid en karl så illa skadades, att han måste till lasarettet afföras. Vid karlens besigtning derstädes befanns det att han fått ett refben afbrutet. — Ett par resande, hvilka logerat å hotellet i huset n:r 1 vid Stora Gråmunkegränden, hade derstädes tappat, den ena en dyrbarare ring med rosensten det andra etf örfing, också af guld. Båda hade bedt städerskan Emma Nilsson tillvarataga ringarne, hvilket hon lofvat; men när de sedermera Aoermägat dem hade de alltid fått till svar, att de ej återfunnits. I lördags kom en jungfru, Emmas syster, in till juveleraren Ambrosius och utbjöd just de båda förlorade ringarne till salu, hvarför hon blef anhållen och på närmaste Fa vaktköntar tillspord om åtkomsten, hvarvid hon uppgaf att systern fått den ena af ringarne af sin fästman och den andra af en resande. Då de i dag voro upphemtade till polisförhör, erkände Emma Nilsson såväl att hon hittat ringarne som ock att desamma varit hos henne efterfrågade; men ville deremot göra troligt att hon endast bedt systern hos en guldsmed efterhöra deras värde, för att för tillfället belåna dem och dermed hjelpa sin mor, som var i behof af 2 rdr. Som detta uppenbarligen var en dikt för att på lättaste sättet komma ifrån saken, förklarades hon skyldig att genast träda i häkte. Emma, Nilsson, hvilken foktes vara anska. ung oci e ett godt utseerd: e tog detta