Aftonbladet – 7 november 1864, sida 3

HNyska angiregatten Uhrabrij, som tor nå gra veckor sedan skulle föra rysk militä ifrån Helsingfors till Kronstadt, råkade der under stöta på en klippa utanför Kursalö och det så illa, att den med största svårig het kunnat fås derifrån, sedan ångfregat terna ?Rurik?, ?Olaf? och ?Krasnaja Gorka kommit den till hjelp och i flera dagar och nätter varit dermed sysselsatta. Man nödga des ur Chrabrij uttaga maskinen, artillerie och kollasten. En vattenledning, hufvudsakligen med af seende å brandverket, är projekterad i Hel singfors. Kostnadsförslaget, för den nu ifrå gavarande — som dock skulle vara afsedd att kunna utvidgas för andra behof — upp. går till 120,000 mark. Angående rättegångsärendena i Finland. år 1863, innehåller det officiella bladet och H. D. en berättelse af senaten, hvarur fram. går, att dels civila rättegångsmål, dels lag. farts-, intecknings-, äktenskapsoch förmynderskapsärenden blifvit af landets domstolar och guvernörer handlagda till ett antal a! 126,386. Största delen af dem hafva anått skuldfordran, fast egendom, arfsoch örmynderskaps redovisning, egotvister, konkurser samt sjörättsmål. De vid domstolarne till lagfarts erhållande företedda handlingar hafva utvisat, att tillökningen och minskningen af jordegendom å landet hos de olika ståndsklasserna varit sådan, att ridderskapet och adeln föryttrat fastighet för 474,852 mark utöfver värdet af hvad densamma sig tillhandlat, hvaremot ofrälse ståndspersonsklassen och allmogen tillökt sin jordegendom, den förre för ett värde af 364,554 och den sednare för ett värde af 110,298 mark. — I städerna. hafva fastigheter till ett värde af 164.800 mark genom köp öfvergått från adeln och privilegierade stårdspersoner till borgerskapet samt för 223,072 mark från det sednare till det förra. Dels vid häradsrätterna, dels vid kämnersoch rådhusrätterna, ordningsrätterna och poliskamrarne voro under årets lopp inalles 14.423 gröfre och mindre brott angifna utom de från föregående året, i afseende å vidare undersökning uppskjutna mål, hvilka uppgått till ett antal af 522. Antalet af de tilltalade har utgjort uti de nya målen 17,261 och i de uppskjutna 6949 eller tillsammans 24.210, af hvilka 10,820 äro sakfällda, men 6427 blifvit frikända eller för bristande full bevisning icke kunnat åt saken fällas. De öfriga 6963 afbidade vid årets utgång domstolarnes slutliga utlåtande i 5164 uppskjutna mål. TYSKLAND. I Nordd. Allg. Zeit. för den 2 dennes finnas följande upplysningar om freden mellan Danmark och de tyska stormakterna: ?Fredstraktaten består af 24 artiklar och åtskilliga tilläggsbestämmelser. Uti artiklarne äro fredsvilkoren uppställda isamma ordning som preliminärernva. Sedan i de första artiklarne förkunnats, att hertigdömena afstås till Österrike och Preussen, och sedan de båda makternas rätt att råda öfver de afträdda länderna blifvit erkänd, fastställes i 5:te art. gränslinien. En noggrann framställning deraf kan först gifvas, då sjelfva handlingen blir tillgänglig; men så mycket synes afgjordt, att det stycke af Nordslesvig, som man afstått (!) till Danmark, motsvarar den areal, som utgöras af de afträdda danska enklaverna, och att gränslinien från sydspetsen af Ribe Amt vrider sig mot norr, men derefter närmare östra kusten vänder sig mot söder. Sjunde artikeln innehåller bestämmelser om, huru man skall gå tillväga med de egendomsegare, hvilkar jord skäres af gränslinien. De öfriga artiklarne behandla finanserna. Hertigdömena öfvertaga såsom sin andel af statsskulden 29 millioner rbdlr, om hvilkas amortering traktaten innehåller närmare bestämmelser. Dessutom förbinder sig Danmark att återlemna de uppbringade fartysen, såvidt de ännu icke äro kondemnerade eller sålda, samt att i sådan händelse gifva ersättning för dem. Tyska nationalföreningen har den 31-Oktover samlat sig i Eisenach till en generalförsamling, hvaruti några hundra delegede deltogo. Med afseende på slesvigska gan hade den ledande komiten uppställt ljande resolutioner: 1) ?Nationalförelingen anser det vara tyska folkets pligt att raka deröfver att de genom tysk tapperhet vefriade hertigdömena sjelfva afgöra sitt ide. Blott Tysklands intressen må göra nåson inskränkning deruti. Uppgiften för öreningens medlemmar är alltså att undertödja hertigdömena mot hvarje våldshanding och medverka dertill att de återfå sina ättigheter genom landsförsamlingens inkalande enligt statsgrundlagen af den 15 Sepember 1845 och den af landet utropade wertig Fredrik VIII:s erkännande. (2 Naionalföreningen förklarar på det bestämdate, att herigdömenas annektering med Preussen är förkastlig, emedan nationens ch förbundsstaternas enighet derizenom tarkt hotas. 3) Med afseende å Tysklands ntressen och försvaret af de tyska kusterna, len tyska handeln och industrien är det leremot nödvändigt, att Slesvig införlifvas ned tyska förbundet, att Slesvig-Holstein ipptages i tyska tullföreningen och att herigdömena, så länge icke någon tysk flotta innes, i maritimt hänseende sluta sig till Preussen.? Vid sidan af dea slesvig-holsteinska fråsan står naturligtvis den tyska frågan i förta ledet. De resolutioner, som föreslås ned afseende å Tysklands reorganisation, iro emellertid till hufvudsaklig del blott ett ipprepande af hvad som blifvit sagdt vid nånga tillfällen, och det är derför öfver: lödigt att återgifva dem. Nationalföreninsen och dess anhängare fordra som bekant stt gemensamt tyskt parlament med en stark centralmakt, och enligt detta partis isigt har riksförfattningen ännu gällande craft. Den resolution, som blifvit föreslaen, fasthåller dessa fordringar och åsigter, nen yttrar dock tillika, att i enskilda staer bör bildas en kraftig konstitutionel opvosition mot regeringens partikularistiska och reaktionära tendenser. Härmed skulle le tyska liberale hafva börjat, och deras ak skulle då ha otStt vida Ann han