rn Om oo T aa omkring 500 rdr pr mil. — I anseende till den långt framskridna årstiden lär undersökningen icke börja i år, uten uti Mare 1865. — Af de nyligen offentliggjorda finska årsväxtberättelserna finner man, att Fin, lands skördar 1864 öfver hufvud taget lemnat ett medelmåttigt resultat, i den höga norden något sämre, i de södra länen något bättre. — Kammarkollegium har förordnat landskontoristen J. S. Åhlander att, under den tid utnämde häradsskrifvaren i Sunnervikens fögderi af Göteborgs län L. Th. de Verdier fortfarande tjenstgör såsom kamrerare i kollegii jordebokskontor, bestrida häradsskrifvaretjensten i Sunner: vikens fögderi. — Sedan K. M:t den 4 Oktober transporterat och förordnat kronofogden i Sunnerbo härads fögderi J. W. Ahlmark till kronofogde i Kinnewalds och Norrwidinge häraders fögderi af Kronobergs län, så har kammarkollegium den 2 Oktober förordnat t. f. kronofogden, kronolänsmannen C. U. Sällberg att kronofogdetjenten i Sunnerbo härads fögderi under ledigheten förrätta. — Kammarkollegium, som den 28 Oktober beviljat häradsskrifvaren i Lysings, Dahls och Aska häraders fögderi af Östergötlands län, P. G. Sjöwall, tjenstledighet under 4 månader från den 1 November, har förordnat landskontoristen J. A.v. Friesen att häradsskrifvaretjensten under tiden bestrida, — Kammarkolleginm och stadskontoret ha den 14 Oktober beviljat kronofogden i Sundals fögderi af Elfsborgs län G. Forssell tjenstledighet och förordnat e. o. kammarskrifvaren W. F. Forssell att tjensten under tiden bestrida. — Kammarkollegium har den 7 Oktober beviljat häradsskrifvaren i Westbo härad afJönköpings län C. Th. Wallenqvist två månaders tjenstledighet och förordnat e. o. landskontoristen AF. Palmberg att tjensten bestrida. — KE. M:t har beviljat kronofogden uti Wäne fögderi af Elfsborgs län J. F. Lindbäck tjenstledighet till årets slut och förordnat t. f. kronofogden J. F. Lindedal att förestå tjensten. — Af Europeska Följetongen har i dag ut kommit 6:e häftet af Fältskärens Berättele af Z. Topelius. Fjerde Cykeln. ———AA — I. Eskilstunaa Allehanda skrifves: En veteran, förre soldaten Per Ramstedt, be-, grofs sistl. söndag i Kjula församling och erhöll militärsalut vid grafven. Ramstedt ingiek 1808 såsom soldat på Södermanlands regemente och deltog 1809 i striderna vid Umeå och Ratan, vid hvilket sednare tillfälle han var i striden uti 18 timmar och förblef det oaktadt helt och hållet oskadad. 1813 och 14 bivistade Ramstedt fälttågen uti yskländ och Norge samt var med i bataljerna id Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig och vär alltid lika osårbar: Den nu 76 årige veteranen förlorade 1!72 dyga före sin egen död sin åldriga hustru, hvilken förlust gubben ej kunde öfverlefva; de begrofvos på samma gång. Gubben var i goda vilkor och egde hemmansdelen Hjeltesta som han bebodde. Ramstedt; tog afsked från regementet 1835. v — I Åmåls Weckoblad berättas: Den 23 Oktober samlades vid 3:e kompaniets åbyn, ; af Norra Dals skarpskyttekårs skjutbana i Laxarby socken, 43 skyttar af 1:a bataljonen för att täfla om statens pris. Hela dagen föll ett I snöblandadt regn, som hotade att Omintetgsira skjutningen. Tredje kompaniets befäl, aldrig rådlöst, uppslog dock med tillhjelp af några gamla regel. störar och tömmar, ett provisionelt tält som gaf skydd för laddningen. Skjutningen företogs emot vanlig 10 ringad tafla, på 600 fote afstånd, med 3 skott pr man. . Utom statens priser voro trenne pris skänkta af vänner till våra skarpskyttar. Första priset, om 22 points, togs af bataljonschefen Chenon; andra, om 2 points, af skarpskytten S. Nilsson från Rolfsbyn: tredje priset, å 18 points, af skarpskytten Fleetwood, och fjerde, femte, sjette och sjunde priserna af 4 skarpskyttar, som alla skjutit 17 points. Vid omskjutning mellan dessa fyra sköts bästa skottet af 14-årige trumslagaren A. P. Pettersson, som således vann statens fjerde pris. De skänkta priserna bestodo af en guldbröstnål, en silfverspecie och ett kruthorn som, efter slutad skjutning, tilldelades pristagarne. Man klagade allmänt öfver att Bore lade sigi skjutningen,. men man hörde också allmänt yttras af kraftiga och förhoppningsfulla röster: Bättre lycka nästa gång! — Följande utdrag ur bref till hemmet från tvenne med hr Forssman till Potchefstroom i Syd-Afrika utflyttade Kalmarbor, hafva blifvit red. af tidningen Kalmar meddelade: Den 29 Augusti 1864, —— — — En massa menmiskor lefver här ett fullkomligt nomadlif. När de en gång fått sig ett spann oxar (16 å 18 stycken) samt en vagn, resa de omkring hela år, utan annan bostad än vagnen. Att för öfrigt beskrifva resesättet uti Afrika, skulle knappast låta sig göra. Bönderna här i Syd-Afrika äro ett besynnerligt slägte. De begagna till hufvudbonad en hatt, som är så stor, att den betäcker nästan hela karlen, i stället för ensamt hufvudet. Det är ett godmodigt och gästfritt folk, fegå i krig mot menniskor, men djerfvå i fejder mot lejon och elefanter. Hufvudexporten utgöres af ull struts: fodran, elfenben och hudar. Vi afsände de tre rsta månadorna ungefär 46,000 skålpund ull samt för 2000 pönd sterling strutsfjedrar m. m. Lagret här uppgår i värde till tiotusen pund sterling. Här finnes ett engelskt bolag, med 250,000 pund sterlings kapital. Det har för ändamål att uppköpa jord och införa emigranter. Westergren var ej här mer än en månad, förr än han skildes från Forssman. Westergren lyckades sedan få en ganska bra plats i fristaden Harrismitt. Hr Magnus Forssman realiserar sin egendom, för att resa hem till Sverge. Han har öfvergifvit jordbruket och bor här i staden. limatet här är mycket herrligt. Våren står nu i sin fulla fägring och sommarn stundar, då man har öfverflöd på frukter. — — — — Från Göteborg skrifves i Handelstid ningen den 3 Nov. : Uppvisning i hästdressyr har i dag kl. 1—2 3 på middagen varit företedd uti Göta Artilleriregementes ridhus af danske stallmästaren Lange. Uppvisningen skedde inför en ganska talrik samling åskådare, som med synnerligt intresse togo kännedom om denna dressyrmetod, hvilken, långt ifrån att ega den underbara beskaffenhet, hvarmed den bekante hästtämjaren Rarey förstod att omgifva densamma, är enkel och grundad på ett noggrannt studium af hästens natur.