Aftonbladet – 3 november 1864, sida 2

— Man läser i Göteborgs Handelstidning: Ett enskilt bref från Glasgow omtalar lt hemskt skeppsbrott. Händelsen inträffade söndagen den 23 Oktober på skottska kusten, i närheten af S:t Andrews, under on af de fruktansvärda stormar, som nylisen hemsökt dessa trakter. Detförolyckade jurtyget, som förlorade helt och hållet med besättning af 7 man, hvilka alla omkommo, var i början obekant, men har sedermera befunnits vara briggen Napoleon från Uddevalla: Hvad som särskilt vid denna olycka väckt fasa och förvåning var att skeppsbrottet timade inom ett par hundra alnar från land, i åsynen af en stor menniskomassa, af hvilken ingen gjorde något försök att berga de drunknande. Synnerligen vänder sig harmen, yttrar brefskrifvaren, mot de myndigheter, som hade lifräddningsbåten och raketapparaten om händer. I Times af den 23 Oktober förekommer en beskrifning om samma olyckshändelse, hvaraf framgår, att sir Thomas Erskine observerat fartyget hela söndagen samt att han fått räddningsbåtarne för att söka berga besättningen. ; Att den: a omkom tillskrifves två omständigheter, den ena att af fem raketer som funtos till hands, endast en var duglig, den andra att besättningen icke hade lifräddningsgördlar. — Artikeln slutar med den anmärkning, ait om de sednare funnits, så hude sannolikt hvarje man blifvit räddad. Månne våra rederier och sjökaptener kunna försvara, att de försumma detta billiga och enkla hjelpmedel? — — I skrifvelse till Göteborgs-Posten hade,