nhemska tillverkarnes, eller rättare, åt deras ätaliga förläggares, fullkomliga godtycke, kan tillfredställa hrr L. O. Schmidt komp:s yrinnande nit. Ytterligt komiskt är att se, nuruledes i samma cirkulär, som sysselsätter ig med dessa riksvårdande värf och naturigtvis är föranledt af det mest oegennytiga intresse för hårdt betryckta likars bästa, rekommenderas den värda firman att hågkommas då tråga blir om erhållande if förskotter till bränneriens drifeande på varliga vilkor.? ?Något för något, är, om man vet, en gammal god regel som ngen kan förtänka hrr Schmidt komp. it de ha behållit i minnet. Men de må i-sin sida icke heller förtänka hvarken andets jordbrukare eller dess statsmakter, m de anse den auktade firmans förskotts flärer vara en ek, men statens apgelä zenheter och dess lagstiltving en annan. Ur Westmanlandstudningens redogörelse ör den ifrågavarande manövern meddela vi här, till våra läsares uppbyggelse, det väsentligaste. Tidningen yurar: Enligt hvad kändt är, finnes inom vårt land tt fåtal fabrikanter, som under den goda gylene tiden. då man föreställde sig att ingen inlustri skulle kunna bära sig. utan att vara omuldad af en 7 ängd monopoler, vande sig att. om man säger, skära guld med täljknifvar. Detta fåtal har svårt att se sg beröfvadt de fö-. eträdesrättigheter, som ännu äro dem lemnade, och medelst hvilka de årligen veta att ur den tora allmänhetens fickor skrapa åt sig milliower. Men så som de äro, skulle de snart nödsas vika för frihandelns många anhängare, om. le icke visste att med sig såsom bundslörvander förena ett annat mäktigt parti, hviket, om Jet rätt kunde bedöma sitt egna intresse, skulle vara monopolernas naturliga motståndare — vi mena, jordbrukets. Icke förr sattes af regerinzen ifråga tillsättandet af en komite. som i frinandelsvänlig riktning skulle till nästa riksmöte itarbeta ett nytt tulltaxeförslag. än fabriksinresset upphäfde höga jämmerrop öfver det våld, som man var på väg att begå emot den välbeittigade industrien. Ja, man gick så långt i sin veklagan. att man till och med fraxsvillde ordbruksnäringen såsom en industri, den der. ika med våra fabriker, borde skyddas emot tiloppet af allt utländskt kram. Klagan vann genslang: och det dröjde icke länge törr än till sverges hela jordbrukande befolkning utgick en ippmaning, att medelst petitioner söka förmå egeringen att låta tillsätta en komit. den der skulle, med kastande af frihandelslärorna öfver vord, utarbeta ett alldeles motsatt tulltaxeförslag. Den penningeförlägenhet, som hemsöker cke mindre hela Europa. älven vissa provinser af landet, ville mean härleda från landets öfversvämning af utländsk spanmål och utländska iadugårdsprodukter: och man skyndade att teckna sina namn på protektionismens tiggarlista, tr onde sig dermed hafva räddat jordbrukaren från en hotande undergång. I sin blinda ifver insåg man: ej, att de låga psiserna på jordbrukets prolukter vore att tillskrifva helt andra orsaker. samt att mången jordbrukares ställning var så wortviflad — vi vilja nu icke forska efter anledningarne härtill; de ligga eljest i öppen dag för en hvar som vill se — att den icke genom nåzra konstlade medel står att rädda. Emellertid som tidningspressen emellan och bragte någon sans inom det oroliga lägret. Man började draga sig för ytterligare namnteckningar; och en eller annan blygdes redan iör att hatva tecknat sitt namn under petitioner, som vid närmare påseende hade för afsigt att motverka landtbruktes verkliga intress Protektionismens koryfeer börade insamla sin skörd. och snart såg man sig nafva gjortett fullständigt fiasco. Tre å namnteckningar bland hela landets talrika jordoruksklass lade ej någon synnerlig vigt i v skålen för åstadkommande af hvad man åsy — en förändrad tullagstittning, hvarigenom taorikanterna skulle. under sken af likställighet med jordbrukaren, sättas i tillfälle beskatta denne ä millioner, och man såg sig nödsakad att uppeta andra medel för målets vinnande. Man beöofde icke heller leta länge — den egna nyttan alltid förslagen -— innan detta medel, snart sagdt, erbjöd sig af sig sjelf. Landets bränneri-gare utgjorde ett ingalunde oäfvet att att bearbeta, och detta fält vore så mycket tacksamare, som detsamma stode i den närmaste beöring med landtbruket och dess näringar. En viss bränvinspatron, som tecknat sig under firman L. O. Smith komp. i Stockholm med flialkontor i Göteborg och Kristianstad, har verkligen den tvetydiga äran af att hatva letat sig väg till detta nya fält för nya bearbetningar. nya intriger och, vi hoppas, nya nederlag. Denna firma, som egentligen gjort sig känd iör sina vilda bränvinsspekulationer. sitt till sandahållande at förlag åt större delen af de mindre bränneriegarne inom rikets sydligaste provinser mot en-temligen dryg förlagsprocent te der dritva sin rörelse med lånta kapitaler. nar till samtlige bränvinsbränningsidkare i lanIet låtit utgå en rundskritvelse med uppmaning att underteckna en, skritvelsen åttöljande, till K. M:t adresserad petition, det måtte regeringen genom en för ändamålet tillsatt komite uar eta ett sammanhängande förslag för att som k. proposition nästa rikets ständer föreläggas, hvangenom en billgare och rättvisare bränvinslagstittning skulle kunna åvägabringas och bränvinsproducenten genom utestängandet af den utländska importen skyddas från undergång. Men för att förmå regeringep till ett sådant steg har man sktat nödigt, att icke blott alla bränvinstillverkare, utan ock de jordbrukare, som, genom utt inna atsättning för sina produkter, hafva fördel ar bränneriens bestånd, skulle underteckna den etition, som firman omtäuksamt nog låtit uppsätta och så oegennyttigt utdelat. Firman ha ock tjenstvilligt åtagit sig att, sedan petitionen nnan November månads slut blitvit med behöriga underskritter återsäind, densamma på vederbörlig ort inlemna. Uti rundskriivelsen framsållas vidare, i afsigt att så mycket kraftigare nverka på vederbörande, de orättv isor, för hvilka bränvinsfabrikanten skall vara utsatt i så måtto. ut utlänningen är i tillfälle att hitsända och välja sitt ölverflöd af bränvin, utan att vikunna göra detsamma utomlands — orättvisor, till hvil kas undanrödjande en hvar bör af alla kraite sidraga. ty fienderna äro både mäktiga och lyckiga. Vidare anser vår firma det vara orimligt. att den som anmält sig för minimum icke skall. om konjunkturerna dertill föranleda, få, mot eräggande al så mzcket högre skatt, tillverka maximum, och tvärtom — den som anmält sig för maximum vara berättigad tillverka minimum. med tillgodonjutande at den för mycket erlagda skatten. Den rika skördon inom alla provinser öra bränvinsexport 1 år ganska föroch tror man derftöre, att regeringen så mycket villigare skall lyssna till iramställ ningen, samt likt andra länder. genom höga tuliar göra bränvinsimport omöjlig och genom draw back gynna exporen. alien tramhålles derpå såsom en synnerligen lämplig exportort, der Freussen afsätter icke mindre än 30 millione, Qvart. Slutligen meddelar firman några goda äd ur sin rika erfarenhet, hvaribland i främste ummet: att icke på hösten forcera tillverkningen, för att på så sätt kunna hilla bränvinpriset uppe på samma gång produktpriset nedtryckes. samt på det att förlust i ränta. leccage och un tergrad må förekommas. Skrifvelsen slutar med toljande tirad, som väl utgör liksom qvintessensen af det hela: Vi taga oss iriheten vid föreallande afiärer, antingen här eller i Göteborg. kommendera vår firma och äro vi alltid i till