läkaren samt vid gallret med priorinnan ;jelf, som började med att förklara. att G. M. var i fara att förlora sitt lif till följd at de trollkonster, som utöfvades på henne af A. G., samt att, för att rädda den förra, den sednare måste bekänna sättet för förhexuingen och det förbund hon ingätt med satan. Det är omöjligt alt beskrifva den unga flickans förvåning vid dessa beskyllningar. Hon bad läkaren och presten om förklaring i saken; men dessa, som tydligen voro delaktiga i den skamliga intrigen, upprepade priormnans ord, intygade förhexningen och fordrade, att flickan skulle ryta förtrollningen genom att upplösa förundet mellan henne och den onde. Nu örjade en lång och pinsam scen af nekande å ena sidan och häftiga beskyliningar å den andra, och striden antog en karakter, som aldrig bevittnats inom inqvisitionens murar, då presten började stänka vigvatten på flickan, förmådde henne svälja klunkar deraf, lindade sin prestkappa kring heunes hals och gjorde korstecken på hennes mun och panna, dervid med hög röst uppläsande den presterliga besvärjelsen. Denna skamliga scen antog en omoralisk och vedervärdig karakter, då presten och äkaren på priorinnans befallning och trois flickans motstånd afklädde henne ända till linnet samt stucko sina orenunde händer i hennes armhålor under förevändning att der söka hennes paktum med djefvulen. Det moraliska intrycket, förvirringen och blygseln ölver detta förfurande gjorde, att den arma flickan svimmade. Då hon åter kom till sans, förnyade skurkarne anfallet, nu hotande henne med allvarsammare följder, till och med med döden, och dervid visade henne priorinnan en liten ask med syoch knappnålar, hvilka hon påstod ha kommit ut ur G. M:s kropp, äfvensom ett papper, som skulle ha blitvit funnet under nämnda G. M:s kläder, och på hvilket voro skrifna. oanständiga uttryck och orden: Ned med pålven !? Under detta fasansfulla uppträde i klostret, underkastades flickans mor i ett annat rum förhör af en annan klostersyster, hvilket gick ut på att förmå henne att tvinga dottern bekänna förbundet med djef vulen. Men detta andra uppträde — mindre skymfligt, men likväl wllräckligt pinsamt — siuiade med att modern yrkade alt få sin dotter utlemnad till sig, och slutligen! lyckades det henne, sedan hon fått komma. in i samtalsrummet, alt föra henne hem, ad, gråtande och hysterisk. — När fakta två dagar derefter blefvo allat kända af invånarne i Loretto, blef folkets förbittring så stor, att en pöbelhop den 17 samlade sig utanför klostret med full föresats att skrida till våldsamheter mot nunnorna. Men borgmästaren i Loreuto skyndade till stället, och genom hans förmaningar lugnade sig folkets vrede; följande dagen infunno sig konungens prokurator och instruktionsdomaren i klostret, och sedan de ölfvertygat sig om, att den unga flickan A. G. blifvit med våld qvarhållen och hotats med döden, läto de arr ra lä karen och presten. Emellertid har det blifvit bevisadt, att den andra flickan, G. M.. njuter en ypperlig helsa samt blifvit bortskickad från klostret, och man anser det vara utom allt tvifvel, att hela saken blif-; vit öfverenskommen för att inverka på de lättrognas och okunnigas sinnen samt för att bevisa (detta är tydligt deraf, att orden ned med pålven! voro skrifna på papperslappen), att den verldsliga maktens fiender äro djefvulens vänner, samt alt den nuvarande italienska revolutionen är ett djefvulens verk. Emellertid ha både läkaren och presten blifvit insatta i fängelse, dit man hoppas att klostrets priorinna snart skall 20 dana 2