Aftonbladet – 28 oktober 1864, sida 2

Jag tackar er rätt hjertligt för den glädje ni vill bereda oss! utbrast hon. :Kom hit, Peter, mr Leslie ämnar läsa upp en af sina dikter för oss. Jag längtar ofantligt efter att få höra den och är viss om att den är utomordentligt vacker.t Huru kan ni väl på förhand garantera någonting sådant? sade Leslie. Det är just ert omdöme om huruvida dikten är bra eller dålig som jag önskar få höra. Det kan inte vara något tvifvel om att den ju är förträfflig, då den är författad af er. Låt oss gå in i mitt rum, der vi kunna vara ostörda; jag skulle inte kunna uthärda ett afbrott. Ni behöfver inte oroa er för Leonora; hon är redan derinne. Jag tänkte verkligen alldeles inte på henneX, sade Leslie med den oskyldigaste min i verlden, och härpå tog han fram sitt manuskript och underrättade sina åhörare att han ämnade skicka stycket till en tidning, som den tiden hadeett stort anseende, för att se om man ville föra in det eller icke. Naturligtvis blir det infördt, sade Laura. Redaktionen anser det säkerligen för en stor lycka att i sina spalter kunna taga in hvad ni skrifver.4 Om mina verser inte bli mottagna, sade Leslie, så betyder detta att jag lemnat en sämre produkt än tidningen annars innehåller; — det skulle smärta mig, men man kan icke med säkerhet döma sig sjelf. Jag hyser naturligtvis den tanken att mina verser ha något värde; men detta är inte något bevis, och jag skall nu genom ert omdöme få veta sanningen. Jag är viss om att omdömet måste utfalla i högsta grad fördelaktigt, sade Laura. cOch hvad tror ni, miss Ladylift? frågade Leslie den unga flickan.