Aftonbladet – 25 oktober 1864, sida 3

Article Image
November. Till Redaktionen af Aftonbladet! Arrangemangerna för festligheterna den 4 November och denna dags högtidlighållande ysselsätter för närvarande hufvudstadens ch landets invånare, och det Nifliga iutresse, hvarmed saken omfattas, såväl af offentliga myndigheter, som hvar och en enskild, lofvar att göra denna dag till en verklig folkfest i detta ords djupaste och ädiaste mening. Insöndaren, som hört åtskilliga spörjsmål framställas derom, huruvida dagen såsom fullkomlig helgdag borde anses, under hvilken allt arbete bör hvila, såväl offentliga verks och embetsinrättningar den enskildes verksamhet, anser dessa spörjsmål tydligt besvarade genom Kongl. Muj:ts påbud, att den 4 November skall firas såsom en tacksägelseoch glädjedag med gudstjenst öfver hela landet, hvaral ock följer att den bör betraktas såsom en fullkomlig helgdag, medförande alla de förbindelser och rättigheter, som åtfölja hvarje sådan, liksom de så kallade klagodagarne, ehuru anledning till dem är af motsatt natur. Insändaren nämner detta särskildt med afseende på de embetsverk, der fatalier skola bevakas, enär ban hört embetsmän, i saknad af bestämda föreskrifter för delta fall, framkasta tvifvel om huruvida dessa embetsverk böra hållas stängda under gudstjensten den 4 November. Men det är egentligen icke härom insändaren velat uttala sin enskilda åsigt, utan afser denna uppsats endast att fästa hufvudstadens invånares uppmärksamhet på några specialiteter, rörande sjelfva illuminationen och högtidligheterna på denna dags afton. Den första anmärkning insändaren härvidlag önskar göra rör bruket af mareschaller på gatorna, Erfarenheten har nemligen visat, att dessa äro mindre lämpliga: ty en enda enskild punkt på en gata, hvarest mareschaller äro anbragta utefter husraden, förtager på långt håll omkring helt och hållet all efiekt af fönster-illuminationen. De ställningar, som dessutom mäste å gatorna anbringas för mareschallernas uppsättsnde, jrorsuka derjemte hinder och olägenheter för åkande och gående, oberäknadt att mången, som i trängseln kommer mareschallerna för nära, får sina kläder förstörda. Inträffar dertill otjenlig väderlek, regn eller blåst, så förtages i förra fallet skenet af belysningen, som i stället sprider omkring sig en mörk och töcknig atmosfer, och i det sednare riskerar man att blifva nedsmord af rök och olja, som stänker omkring och som i allmänhet nedröker husen. Illuminationen med ljus i fönstren, hur enkel som helst, är också mångfaldigt vackrare (och dertill proportionsvis betydligt billigare.) Vidare önskar insändaren fästa vederbörandes uppmärksamhet på en omständighet, som han anser vara af vigt. En byar, som förut varit vitine till dylika fester ooh sett de oerhörda folkmassor, som dervid komma i rörelse, har erfarit det störande och obehagliga intrycket af det ständiga åkandet tram och åter på gatorna. Man har dervid varit i tillfälle att bevittna huru en mängd åkdon, hvilka hvarken kunnat komma fram eller tillbaka, öfverallt bindrat den oafbrut na folkströmmens tysta framskridande samt istadkommit en h obebaglig förvirring pch förskräckelse, I följd sf ostyriga hästar och vär a kuslur. — Merendels hafva olyckor ock dervid inträffat, till stort men. för ett ostördt och fredligt njutande af fest-! igheterna. Insändaren vågar derföre hem-: Ett ord om hägtidligheterna den 4

25 oktober 1864, sida 3

Thumbnail