trabba IorSamlnsen. BLANDADE ÄMNEN. Tvenne undergörare. I ett bref till Times berättas: Bland olika fenomener af ande-uppenbarelser hafva inga varit märkvärdigare än de som nu visas af tvenne undergörare, med namnet Davenport. I Förenta staterna hafva de redan under några år varit namnkunniga, men i London hafva de icke varit kända mer än några veckor och detta endast af högst få, enär de hittills icke haft annat än enskilda seancer. De framställa sina underverk alldeles olika med sina föregångare. Dansande bord finnas icke hos dem, ej heller efterforska de namnen på döda vänner eller försöka de att förutsäga kommande ting. Jag var närvarande vid en sance, som egde rum i ett privathus, der sällskapet till stor del bestod af bekanta litteratörer och konstnärer. Som jag ditkom sent, voro redan en del förvå nande experimenter utförda, men jag vill här endast anföra dum jag sjelf bevittnade. När jag ankom, ade en mängd personer till en underlig, iila ljudande konsert, hvilken tycktes utföras i en garderob, belägen längst bort från ingången till rummet. Då ljuden hade tystnat, öppnades garderoben, och man såg denna afdelad i tre afdelningar, af hvilka två upptogos af bröderna Davenport, bundna till händer och fötter med starka band, likasom grofva brottslingar, den tredje afdelningen innehöll musikaliska instrumenter. Banden undersöktes, instrumenterna återlades på sina förra ställen och garderoben tillslöts på nytt. Då framkastas en trumpet med stark fart genom en öppning på midten af dörren. Garderoben öppnas på nytt och bröderna finnas bundna med tåg som förut. Nu skedde cen förändring vid förevisandet; hittills hade bröderna D. varit innestängda, nu lemnade de garderoben och satte sig midt i rummet, der de bundos vid stolarne. Hvem som helst af sällskapet erbjöds att försegla knutarne på banden med sitt eget sigill. Sedan ljusen blifvit släckta och vi hade alla satt oss rundt omkring rummet, hållande hvarandra i händerna, uppfylldes rummet med ljud af de instrumenter, som lågo på et. bord, men hvilka nu tycktes flyga omkring rummet utan, den minsta misskund för åhörarnes hufvuden. An ljöd en klocka nära ensöra, än stötte enguitarr mot ens hufvud, allt under det en kall vind strök öfver hela sällskapet. Stundom utdelades ett häftigt slag, stundom vidrördes någon sakta af en hemlighetsfull hand; åtskilliga utrop från medlemmar af sällskapet utvisade hvar de största verkningarne utöfvades. Sedan ljus blifvit tändt, befunnos bröderna bundna vid sina stolar, under det åtskilliga instrumenter hade fallit ned på åskädarne. Jag hade af en guitarr fått ett slag i ansigtet så att jag blödde och måste begagna svamp och handduk. Ett nytt experiment gjordes. Då ljusen blifvit släckta, uttryckte en af bröderna D. sin önskan att befrius från sin rock. Ljusen tändes och han befann sig i skjortärmarne, ehuru hans händer voro bundna vid stolen. Han frägade nu, om någon af sällskapet ville låna hans rock, och sedan en af sällskapet förklarat sig villig härtill, förekom efter en kort mellantid af mörker detta plagg på denne. Slutligen begärde bröderna att blifva befriade och en af sä!lskapet, säkerligen ingen medbrottsling, begärde att banden måtte falla på honom. Under en mellantid af mörker hördes ett susande Hud, likasom om man släpade tåg. Banden träffade då den som så hade begärt, sedan de hade slagit den i ansigtet som satt näst intill. Sådana äro de hufvudsakliga fenomenerna, och det mest karakteristiska i denna forevisning är att bröderna, bundna vid ljus, utföra sina underverk i mörker; då ljusen tändas, äro de bundna som förut. Forskarne hafva att förvissa sig om huruvida bröderna äro i stånd att frigöra sig från sina band och sedan intaga sin trånga ställning under mörkret och om, ifall så sker, de kunna utföra, utan hjelp, det som är beskrifvet. — Arkeologiska upptäckter. I Rom har pater Secchi nära Alatri i Campagnan upptäckt tvenne intressanta monumenter. Alatri, en stad af Peiasgiskt ursprung och beryktad för sina cyklopiska murar, ligger på spetsen af ett berg, och eftersom .den på romrarnes tid var illa försedd med vatten, lagade censorn L. Bertilienus Varus, såsom en inskription berättar, att en vattenledning af 340 fots höjd blef bygd mellan Alatri och de angränsande bergen; det säges uttryckligen, att den byggdes med bågar och försågs med starka De af påfven Pius IX anbefallda nya undersökningarne, afsedda att åter förskafia staden vatten, ha ledt till upptäckten af en stor del af den gamla vattenledningen. Enligt en berättelse af pater Secchi, vill det synas som att den lägsta punkten af vattenledningen ligger 110 metres under stadens högsta punkt, en siffra som öfverensstämmer med de 340 foten å inskriptionen. Här har man således en vattenledning. byggd 160 år före Kristus, i form af en omvänd häfvert under 11 atmosferers lufttryck. Det är svårt att säga huru mycket vatten som leddes genom denna aqvadukt, men det var ynbarligen tillräckligt för stadens förbrukning, eftersom bågpelarne mäta ej mindre än 5 fot 9 tum i bredd. Hela häfvertens längd är omkring 6 kilometer. Den andra upptäckten är ett fält, under hvilket ett fullständigt dräneringssystem utförts medelst långa rör at obränd lera och 1f2 fot i diameter. De ligga 2!(2 meter under jordytan. Detta fält var troligen den exercisplan, som omnämnes i inskriptionen hafva anlagts af Betilienus, hvars omsorg om sin stads intressen blef väl belönad, eftersom han tvenne gånger utnämndes till censor och en staty blef till hans ära rest