Aftonbladet – 19 oktober 1864, sida 2

af upptäckt. Han hyrde sig rum uti ettlitet värdshus, som låg på en halfjerdingsvägs afstånd från parken, och der han icke var känd, emedan han under sin vistelse hos mr Chausen aldrig hade varit der. Han tog till förevändning för sin vistelse derstädes att han skulle göra några uppmätningar i trakten, och sedan han lagt en en bundt papper och blyertpenna på bordet, ansåg han sig vara betryggad för både frågor och misstankar. ans längtan att få återse Leonora var så stark, att han icke kunde s:anna i värdshuset, och då det blifvit riktigt mörk, beaf han sig derför ut på vandring, i det han så försigtigt som möjligt närmade sig Chausen Wood. Han följde en liten smal gångstig, som sällan begagnades, smög sig in genom grinden vid sidan afstora inkörsporten och begaf sig derefter fram till den sida af huset, der familjen om aftnarne brukade uppehålla sig. Ingenstädes var stängdt, emedan på en stor gård på landet, der det finnes många tjenare, man vanligtvis icke bryr sig om att iakttaga en sådan försigtighet; och han behöfde bara skjuta upp den stora jerngrinden, som var anbragt i staketet mellan parken och trädgården, för att komma till den gångväg, som förde till byggnadens fönster. Det låg blomsterrabatter och en gräsplan mellan huset och sandgången, och Leslie kunde derför genom att omvexlande gå på den lösa sanden och i gräset ljudlöst uppnå ett öppet fönster, genom hvilket han kunde se in i salen. Inne i rummet, der trenne personer iP pehöllo sig, af hvilka Leonora var en, rådde en fullkomlig tystnad. Den unga flickan satt vid en lampa med ansigtet vändt mot fönstret, men med hufvudet nedlutadt öfver sin sömnad, Hela hennes drägt var hvit: