Aftonbladet – 18 oktober 1864, sida 2

att han icke blef förstådd. Det var hans afsigt att resa bort på någon tid, eftersom Laura hade så illa upptagit hans affall från henne; men ifall det Intry ek som Leonora hade gjort på honom, lefde qvar i hans hjerta, var det hans fasta beslut att, kosta hvad det ville, återse den unga flickan, och sedan skulle det bero på sakernas gång huru deras förhållanden 1 framtiden skulle komma att gestalta sig. Han begaf sig derför hem, der både arbete och förströelser väntade honom, och det var för öfrigt så nytt för honom att vara herre öfver sina gods, att de ofta voro i hans tankar då han var borta ifrån dem. Hufvudbyggnaden var utomordentligt gammal, och de ruiner, som funnos i dess närhet, gåfvo anledning att antaga, att ett större slott fordom hade stått derstädes. Den var uppförd på en ensamt liggande kulle, som läg i en dal, och på olika stöllen af sluttningar funnos lemningar af vallar, hvilka under största delen af året voro betäckta med en frodig vegetation; rönnar och askar växte deruppe, och man fann här många romantiska partier och många naturliga terrasser med en rik flora af vilda blommor. Hutvudbyggnaden, hvarifrån man hade en vidsträckt utsigt, var väl temligen bristiällig, men dock längt ifrån förfallen, och egaren kunde med nöje 3 ysselsätta sig ned förbättringar, hvilka skulle förvandla len tillen vacker och angenäm bostad. Man unde från fönstren se den lilla lavdtkyrsan, hvars spira reste sig högt öfver stusorna och trädgårdarne I byn, och genom skog och äng rann en liten ström, hvars vatten ständigt skiftade mellan ljus och skugga. ((Forta. följer.)