Aftonbladet – 15 oktober 1864, sida 4

I P.A. HULDBERS bokhandel, N:o 11 Re geringsgatan, och öfriga boklador: Luther i sitt hem Tollstadii predikninsar m. fl andeliga och i kretsen af sina vänner, 1525—1546. Historisk skildring af A. LISTOV, Kyrkoherde i Nestved på svenska språket fritt återgiven af D:r C. Zacheus, utifvare af Arndts katekesforklarinz, Lavaters bönbok, skrifter. — Häftad 1 rdr 25 öre, bunden 1 rdr 60 öre. Fo En af den nyare tidens mest ryktbare och ansedde skriftställare, Guizot, f. d. Primierminister i Frankrike, yttrar i ett af sina historiska arbeten: Man vill hafva romaner. Hvarföre tar man icke hellre historien i n-got närmare skärskaådande? åan skalle äfven i den finna spegelbilder af mevniskolfvet, af hemlifvet med alla dess rikt ve Jande, sannt dramatiska uppträden, af menniskohjortat med såväl dess mest stormande Iidelser som dess mest ljufva, innerliga känslor, och derjemte en utomordeutlig dragningskraft, den nemligen, som verkligheten alltid, framför dikten, måste utöfva på läsaren.Riktigheten af denna anmärkning torde ingen, som stwnderat historien och i sammanhang med den menniskorna, vilja förneka. Det är just i hvardagslifvet, i hemmet menniskan visar sig sådan hon verkligen är, ntan all förstallniog, utan all flärd och wan all beräkning. Uti ifrågavarande historiska skildring har författaren låtit den store reformatorn, så att säga, porträttera sig sjelf Alt denna hans tanke var på en gång lycklig och rikti, adagalägger den sålunda frambragta bilden — en bild. hvars fullkomliga likhet med originalet icke af någon kan bestridas, emedan den af en inneboende nödvändighet mäst blifva sådan som den är och 4 annorlunda. Materialierna till densamma hefva blifvt hemtade ur Luthers egna bref, yttranden och handlingar. Vill man, att vi så ma uttrycka oss, af Luthers innersta väsen hafra en lika naturtrosen afbildning som den, hvilken hans vän Lucas Cranach dragit försorg om att lemna efterverlden a! hans yttre gestalt, så bör man läsa iuther I sitt hem och sretsen af sina vänner,. En på en gång mera enkel och naturtrogen skildrinz af den store mannen har ännu icke, oss veterligen, blifvit lagd under allmänhetens öron