Aftonbladet – 15 oktober 1864, sida 2

befaller öfver allting, som om det vore ditt eget. Du nöjer dig för öfrigt inte med att befalla öfver våra hästar och vårt tjenstefolk, utan våra gäster skola äfven stå på tå för dig. Nu har det gått ända derhän, att du begagnar dem som postbud för att ombesörj . dina bref. Annars tycker jag verk ligen att det bud som tar vära bref också kunde få den äran att taga dina, Om jag bara hade vetat... det gör mig mycket, mycket ondt. cOch hvad har du för anledning att just utse mr Leslie till din förtrogne, om jag får fråga? Var det kanske derför att du märkte att han intresserade sig för... att han inte skulle ha nog liflig blick för dina makalösa egenskaper, så framt du inte särskildt påkallade hans uppmärksamhet? Del tjenar ingenting till att gråta, det är inte värdt att påstå en sak och göra en annan. Karlarne bi alltid bedårade af den som vill göra sig den mödan att lägga an på dem, och jag vill på förhand säga dig, att allt hvad du skördar derpå är förakt, ty man kommer allt snart underfund med... ja, ja, tro mig, jag genomskådar dig som om du vore af glasi Jag skulle önska att jag äfven kunde se in i mig sjelf, så visste jag på hvad sätt jag förnärmat er.? Förnärmat mig! Det kan inte komma i fråga. Mr Leslie är mig fullkomligt likaså likgiltig som du. Jag vill bara för din egen skull låta dig veta, att det ime i hela England finnes en enda ung flicka som skulle djerfvas att uppträda på detta sätt.? Vid dessa ord skyndade Laura ut ur rummet, emedan hon var alldeles ur stånd att längre kunna styra sig, och medan Leonora fällde tyste tårar i biblioteket, snyftade