Aftonbladet – 14 oktober 1864, sida 2

dar mig, hinner jag till posthuset innan den utländska posten afgår, hvilket sker tidigt å förmiddagen.? Går den så tidigt??? ?Ja, det gör den; men jag skall nog laga så att brefven komma med, och jag skall med detsamma frankera dem, så att ni kan vara fullkomligt lugn att de riktigt komma fram till sin bestämmelse. Ack så vänligt gjordt af er! sade Leonora. Men har ni inte sjelf något att uträtta inne i staden? Jag skulle ogerna vilja att ni gjorde er så mycket besvär bara för min skull.? Det är visst inte något besvär, utan snarare ett nöje, svarade Leslie. Derpå fortfor han i saktare ton: Jag tycker om en tidig morgonridt, och jag behöfver den särdeles väl i dag för att fördrifva enviss be klämning kring hjertat.? Nå, 1 sådan händelse faller det sig ju alldeles förträffligt?, sade Leonora, som elter bokstafven uppfattade allt hvad som sades. Och låt mig nu veta huru mycket jag skall betala.? Leslie blef helt rörd, då han såg den lilla börsen med den ringa summa som låg deruti; både börsen och innehället stodo i fullkomlig harmoni med den unga flickans öfvergilna tillstånd och blyga väsende. Åh, det är ett lappri, jag skall nog göra upp det.? Men det är alldeles nödvändigt att jag betalar er. Abbedissan varnade mig ständigt för att sätta mig i skuld, isynnerhet...? Isynnerhet hos de förfärliga männen?, sade Leslie skrattande. Leonora kände sig åter förlägen öfver alt hafva ådragit sig en tillrättavisning. Hon var icke ense med sig sjelf hvems ledning kon skalle följa: men hom var söker om att