Aftonbladet – 13 oktober 1864, sida 2

— Ur den vid Svenska läkaresällskapets årshögtid afgifna berättelsen återgifva vi ytterligare följande utdrag rörande sanitära förhållanden i hufvudstaden: En fråga tillhörande den allmänna sundheten — åt hvilken vigtiga gren af medicinen läkaresällskapets verksamhet på sednare år blifvit allt mera riktad — har i flera sammankomster varit föremål för diskussion och ett lifligt intresse, nemligen frågan om den i Stockholms vattenledning förekommande blyhalten, till följd af användandet utaf rör af denna metall. Sedan den förlidet år beslutade skrifvelsen, angående vigten af noggranna undersökningars anställande om blyrörs förhållande till vattnet i härvarande vattenledning, afgått till vattenledningsdirektionen och sedan professor Berlin inkommit med en skrifvelse 1 ämnet, föredrogs densamma af hrr Stenberg och Hamberg i sammanhang med redogörelsen för analyser, som hr Stenberg på vattenledningsstyrelsens uppdrag verkställt. Genom dessa analyser upplystes, att blyhalten visserligen ej vore betydlig, men att, så länge blyrören voro nya och blanka, en ej obetydlig qvantitet bly upplöstes af vattnet och att sedermera så småningom ett öfverdrag af salter afsatte sig på metallen. hvilken derigenom blef mindre lätt åtkomlig. Skulle vattenledningen bringa verkligt gagn, borde för öfrigt ledningen inomhus kombineras med ett väl ordnadt afloppssystem. I skrifvelse till drätselnämndens afdelning för vattenledningen uttalades dertöre den mening, att blyrör endast böra begagnas under det fö sigtighetsmått, att synnerligen de nya, men ätven de längre begagnade, iedniogarne dagligen före användningen renspolas, hvarjemte uppmärksamheten fästades på nödvändigheten af ett förbättradt aflopp. Det förlidet år beslutade nya summariska rapforisystemet. vid veckouppgitternas afgifvande, har under året oafbrutet fortgått. En allmän återblick på helsotillståndet inom hutvudstaden under det nu förflutna året utvisar at: sjukligheten varit relativt obetydlig, med undantag för December, Januari och Februari månader. då en epidemisk katarr var allmänt gängse. Inom enskild praktik upptagas för året 20.764 sjuk domsfall, 9875 bland män, 10.339 bland qvinnor). — Qvartalsuppgifterna utvisa för öfrigt följande fluktuationer inom sjukligheten i dess helhet : Sjukdomsfall under 1:sta qvartalet (Okt., Nov., Dec.) . . . . 6337. 2:dra (Jan., Febr., Mars) . . . . 7712. 3:dje (April, Maj, Juni) . . . . 4251. 4:de (Juli, Aug., Sept.) . . . . 2464. Nedanstående sammandrag upptager inom enskild praktik de allmännare förekommande sjukdomarnes freqvens under årets lopp: — Nervfeber 217, ditteri 73, influensa 878, kikhosta 545, kolerin 76, rödsot 68, diarre 2761, frossa 1001, påssjuka 239, smittkoppor 193, vattkoppor 1244, skarlakansteber 189, messling 54, tyllerigalenskap 90, hjerninflammation 53, blodslag 60, neuralgi 323, ögoninflammation 561, öroninflammation 253, halsinflammation 1932, strupkatarr 424, katarr 5373. kapillär bronchit 274, lunginflammation 618, lungsäcksinflammation 170, enkel gastrisk feber 1038, maginflammation 244, blindtarmsinflammation 53, bukinflammation 105, gulsot 70, njurinflammation 55, reumatism 654, ros 234, nesselteber 213, bältros 70, rash 151, 0. s. v. Specialrapporter äro uppgjorda öfver utbredningen af smittkopporna och kikhostan, af hvilka smärre, ännu pågående epidemier ha förekommit, hvilka rapporter redogöra för dessa sjukdomars utbredning såväl inom enskild prak: uk, som på sjukhusen, bland de fattiga och i fängelserna. AN IN ss Or