Aftonbladet – 11 oktober 1864, sida 3

— Om fruktutställningen i Kalmar skrifves i tidningen af samma namn: Södra Kalmar läns hushållningssä ap har, som bekant, under flera år sökt befrämja och uppmuntra fruktodlingen i orten, emedan tå trakter, om ens någon, 1 Sverge torde vara mera lämplig för nämnde odlings bedrifvande i stor och lönande skala. Vid den fruktexposition som nyligen försiggått å Norregård fällde också mag. Eneroth det gynsamma totalomdömet, att om nämnde exposition kunde förflyttas till England eller Tyskland, skulle den, åtminstone genom sina utmärkta fruktvarieteter, kraftigt bidraga att skingra de låga föreställningarne om Sverge, såsom kulturland. Hr Eneroth höll nemligen efter prisutdelningen, som verkställdes af kapten Mannerskantz, ett litet föredrag öfver utställningen; han anmärkte dervid att han funnit utställningen i det hela vara mer aristokratisk än demokrati d. v. s. att de flesta sortimenterna voro insti kade från herregårdarne, som odlade frukt mera för lyx och nöje än för afsättning. Hr Eneroth önskade deremot att herremännen och hushållningssällskapen måtte söka hos folket sprida kunskaper om nyttan och nöjet af fruktodlingen. Hvarje torpare borde plantera ett eller flera ädla fruktträd vid sin stuga. Talaren kände torpare i Södermanland, som egde några fruktträd, hviika renderade 100 rdr i årlig vinst, hvilken inkomst de knappast skördade af hela den öfriga jordarealen. Bland frukter, som kunna kallas Kalmarortens, intaga Grawensteiner, Glasäplen och Vinterparmän ett högst utmärkt rum. Den utländska Grawensteinern står efter Kalmartraktens (som, i parentes sagdt, i fjol lär i Göteborg betalts med ända till 3 rdr kappen). Talaren förordade odlingen af endast de utmärktare och ädlare sorterna, emedan dessa kunde, af helt naturliga skäl, blifva för orten ett indrägtigt monopol, se dan Kalmartrakten fått ett sådant långt försteg i just dessa sorters spridning. För sin del satte talaren Kalmar glasäplen, ehuru de saknade arom, i jemnbredd med grawensteinern. Hr E.-har vid expositionen funnit bristfälligheter, hvilka dock till ett annat år lätt kunde afhjelpas. Så saknade flera af de inlemnade, li storna nummer på frukterna och uppgifterna voro. ofta o iktiga. En utställare hade uppgifvit en fruktsort för ?allmän, som var högst sällsynt, en annan hade beskrifvit kronan på ett träd som upprätt, då det är bekant att den är utbreda och nedåthängande o. s. v. Hr E. önskade att de små trädgärdsodlarne ej måtte glömma att till en annan exposition inlemna frukter. Blott en enda sort, om den är god, uppväger ofta ett större sortiment. Talaren önskade, att trädgårdsegarne måtte numerera sina träd och upprätta kartor öfver trädgården. Saknaden af pomologiskt bestämdt namn-kunde derigenom i-någon mån blifva mindre kännbar. Högst intressant var att åse det af mag. E.