) b I det följande kapitlet om nödvärn 0. 8. Y. har man, tvärtom emot kommissionens sätt att eljest gå till väga, funnit ändamålsenligt att bestämma begreppet nödvärn. De följande kapitlen handla om försök till och delaktighet uti brott, om bestämmelse och nedsättning af straff, om sammanstötning af brott och förändring af straff m. m. Härmed slutar den allmänna delen, hvarefter i följande kapitel och paragrafer enskilda brott afhandlas, först mot statsordningen, statsmakten och dess representanter, samt brott mot religion och sedlighet. Vidare omtalas olika slags kränkning af annans person, förmögenhet eller egendom samt slutligen åtol af förbrytelser, skadeersättning m. m. Utskottet slutar med ett kapitel om lagens trädande i verksamhet, hvilken tidpunkt ej är angifven, samt om öfvergången från den gamla till den nya rätten. Betraktar man det sålunda föreliggande utkastet, faller det genast i ögonen, hvilka framsteg vårt rättsväsende derigenom skall göra i rättvisa och mildhet. Medan den gamla lagen genom sitt stridiga och bristfälliga imnehåll gjorde den farliga, för missbruk så lätt utsatta, rättsanalogien nödvändig, är denna nu afskuren genom förslagets första paragraf, hvaremot detta icke är fallet med den så kallade laganalogien, hvilken heller icke på långt när medför samma fara. Förslaget bestämmer sålunda straffen för en stor mängd tillfällen, för hvilka sådana förut saknades, såsom fördrifning af foster, sjelfpantning, bortförande m. m. Till följd deraf att förbrytelser mot religion och sedlighet till största delen blifvit bestraffade enligt Kristian V:s lag, utmärker sig specielt denna del af vår strafflag genom sin alldeles ändamålsvidriga och barbariska stränghet. Häruti har nu ändring föreslagits genom utkastets 16 och 17 kap., som införa mycket mildare och mer tidsenliga straff, medan derjemte genom grundlagens föreskrifter om religionsfrihet en stor mängd förbrytelser bortfallit. Hvad straffarterna angår äro, som sagdt, några afskaffade och systemet i allmänhet mildare. Den hittills gällande lagen gjorde riklig användning af dödsstraffet, som var stadgadt för en mängd heterogena och efter nutids uppfattning ingalunda så företrädesvis straffbara tillfällen. Oaktadt nu kommissionens medlemmar icke voro eniga om, huruvida det låter försvara sig efter rättvisans grundsatser, har man dock icke velat afskaffa det, emedan man ansett dess uppgifvande praktiskt ogörligt. Deremot har dess användande blifvit inskränkt och alla qvalificerade dödsstraff afskaffade. Då t: ex. gällande lag stadgade dödsstraff för en mängd förbrytelser mot religion och sedlighet, har utkastet inskränkt dess användning till 2 hufvudklasser af brott, nemligen politiska förbrytelser och qvalificeradt mord. Af båda dessa slag återstå några, som domstolen kan belägga med dödsstraff såsom maximum. Utom de stora politiska brotten, såsom attentat mot konungen, drottningen eller tronföljaren, uppror o. 8. v., är dödsstraff ovilkorligen föreskrifvet blott för ett enda fall, nemligen egentligt mord. Den större mildhet, hvarpå dödsstraffets inskränktare användning är ett bevis, visar sig äfven genom straffbestämmelserna för de olika brotten. Straffet för brott motreligion och sedligbet, som mycket ofta var dödsstraff, är enligt förslaget straffarbete eller fängelse; försåtligt dråp, fostermord, utsättande af barn och duell, hvilka likaledes voro belagda med dödsstraff, försonas med straffarbete eller fängelse, duell med endast fängelse från 3 månader till 5 år. För stöld och bedrägeri är straffet nedsatt till häliten, för inbrottsstöld, falskmyntning, förfalskning, mordbranu och skada å jernväg är det betydligt nedsatt. Likaledes är Iden stränga verkan, som brottets förnyande hittills medfört, betydligt mildrad, och kommissionen har trott det blott vid vissa förbrytelser, särdeles stöld, vara skäl att belägga iterering med högre straff. San kriminel tillräknelighet inträder enligt utkastet först med 18:de året, i stället för som förut med det femtonde, -Joch personer mellan 15 och 18 år straffas mildare. På dårar och andra, som ej kunna jantagas i handlingens ögonblick vara fullt I tillräkveliga, användes likaledes mindre -Istraff, något som den fordna lagstiftningen, trots dess ögonskenliga billighet, ej känner till. Femtiondefemte paragrafen innehåller en högeligen human bestämmelse, nemligen att hustru, som af sin man blifvit förledd till deltagande i brott, straffas mildare och efter omständigheterna till och med kan fri kännas från straff, och likaså är fallet med personer, hvilkds hela existens är beroende af gerningsmannen. Alldeles undantagsvis har förslaget stadgat strängare straff än förut, såsom för olofligt skogshygge och qvacksalfveri. I 32 kap. talas om skadeersättntng, hvarutinnan en vigtig förändring blifvit gjord. I Utkastet bestämmer nemligen att ersätlning Iskall gifvas för en i den förorättades hela -Isålunda skal timliga existens ingripande ärekränkning, och särdeles att den, som med våld eller list skändar en qvinna, skall gifva henne upprättelse. Äfvenså utsträcker förslaget ersättningspligten något längre än förut; den, som på straffbart sätt TI varit vållande till annans död, gifva den I dödes maka eller barn ersättning för förlusten af deras försörjare. Den stora polack processen i Berlin tager en mer och mer sällsam vändning, Medan denna monsterprocess saknar alla de dramape bi if ne Ce st äl h gå ke pr-td ( nn CEN -— AA tr (OD a AA en a ee gt igt