icke med önskningarne hos det vänliga och gästfria folk som han kom att besöka. Och ingenting kunde i sjelfva verket vara så olikt ett inkognitobesök som det emottagnde man beredt prinsen och prinsessan af eles. Hela staden tycktes ha begett sig ut för att möta sina kungliga gäster, men den ena timmen efter den andra gick förbi, och ; de syntes ännu icke till. Vid detta tillfälle ådagalade de svenska myndigheterna en raskhet och förmåga att anordna i enlighet med de gifna omständigheterna, som vi ej alltid äro vana att finna hos de våra. Prinsen af Wales öfvertalades af prins Oscar att afstå från sin afsigt att uppträda i civil drägt, och han antog en för tilliällets offentlighet mera lämplig. En diner och ett besök på den kongl. operan afslutade dagen. Vid denna teater är fästadt ett eget sorgligt historiskt intresse. Den var nemligen scenen för Gustaf II:s mord just i det ögonblick då denne roman tiske monark var i begrepp att anställa ett korståg emot denna samma franska revolution, som var bestämd att uppsätta en ny dynasti på Sverges tron. Från konungens och drottningens sida synes ingenting ha uraktlätits för att hedra deras gäster, och hela emottagandet lärer ha utmärkt sig genom en hjertlighet, som man ej alltid är van att finna hos personer på samhällets högsta platser. Vi skola uppriktigt glädja oss om detta korta besök och det hjertliga välkomnande, hvarmed det möttes, blir ett medel att fastare tillknyta de band, som förena oss med våra stamförvandter på Östersjöns kust. Det har under de sednare åren visat sig ett sträfvande att med mer omsorg och uppmärksamhet än tillförene studera de nationers fornlemningar och språk, hvilka försett Europa med dess aristokrati ifrån Orkneyöarne ända till Messinska sundet. Vi ha nu blifvit upplysta om, att de bästa sidorna af vär nationalkarakter och den ädlaste delen af vårt språk härleda sig från dessa Nordmän, hvilka af våra förfäder betraktades med så mycken förskräckelse och ofrivillig beundran. Dömda att kämpa emot etl strängt klimat och emot en natur, njugg på sina gåfvor och endast frikostig i fråga om mödor och ansträngningar, ha de visserligen i afseende på förvärfvandet af rikedom och folkmängdens tillväxt blifvit öfverträffade af folk, som ega fruktbarare jord och blidare klimat, men ej heller i något annat hänseende. Menniskan är ännu hvad hon för tusen år sedan var — Nordens ädlaste produkt; och dessa stormiga och föga fruktbara trakter ega en befolkning, som i styrka, manlighet och härdighet kan tåla jemförelse med hvilket folk som helst på jordens hela yta. Det höfdes väl honom, som sjelf är bestämd att en dag blifva konung öfver män, att besöka dessa länder, hvilka från urminnes tid ha varit en vagga för stora eröfrare och mäktiga folk. En sådan anblick måste ega ett intresse, som väl kan ge anledning till allvarsamma betraktelser. Ar väl England, midt under ett exempellöst välstånd och utrustadt med alla de meiel, som kunna bespara dess folks arbete och skydda det tör elementernas åverkan, ämnadt att få bibehålla dessa sträfvare och allvärsammare egenskaper, som det ärft från Norden, och hvilka utan tvifvel utgjort grundstenen till dess framgångar? Och kan någonting göras för att förena dessa skandinaviska folk, hos hvilka menniskoslägtet i sjelfva verket står i så stor förbindelse — tll en enda sluten stat, mäktig att med biträde af stormiga haf, kalla vintrar och öde gränser verksamt försvara sig emot de stora militära despotier, under hvilkas välde Europa nu synes vilja ställa sig? År katastrofen i Danmark endast det första steget till Nordens underkufvande, eller skall den lära Skandinaviens invånare att i föreningen söka den styrka, af hvilken de aldrig varit i så stort behof som i närvarande ögonblick? Ng an förs lannnnaAnl-at