Underrättelser från Danmark, Såsom svar på trontalet, hvarmed konungen personligen öppnade riksdagen den 6 Augusti, ha Alberti, J. A. Hansen, Juel, Millen, Holstein och Nyholm anmält följande adressförslag till konungen: Allernådigste konung! E. M:t har kännt behof att sjelf öppna denna riksdag och sammanträffa med oss. Riksdagens folkething kan icke underlåta att betyga sin glädje och tillfredsstiällelse öfver detta kongl. uttalande. Skulle vårt fädernesland underkasta sig de tunga och smärtsamma medgifvanden, som fordras af en öfvermäktig fiende, så är det folkethingets öfvertygelse, att och danska folket blott skola gifva efter ssa fordringar inför en oundviklig nödvändighet. — Allernådigste konung! Skulle det vara försynens ontransakliga vilja, att vi skola bringa så stora och tunga ofler, att till och med en stor del af våra dansktalande medborgare må öfverlemnas till ett främmande e. r det visserligen blott genom den innerhgaste samverkan mellan konung och folk, som Danmark ännu med förtröstan och hopp vågar se framtiden till mötes. Om konung och folk samdrägtigt och oförbehållsamt sluta sig tillsammans om upprätthällandet och befiästandet af en nationel och oafhäng.g statstillvaro och om frihetens bevarande under grundlagen af den 5 Juni 1849 i dess ursprungliga skick och omfång, så skall det visa sig, att enighet ger styrka, och då skola de djupa sår, som blitvit tillfogade vårt fidernesland, med Guds hjelp kunna läkas, och ljusare dagar åter randas. — E. M:t behagade mottaga folkethingets allerunderdånigaste försäkran, att vi troget vilja arbeta med äderneslandets väl? Motsvarande adressförslag, som i landsthinget blifvit inbragt af Carlsen, Christensen, Hasle, Jensen och Poulsen, lyder sålunda: Allernådigste zonung! Genom att personligen öppna nuvarande riks har I. M:t visat oss sitt behof att sammanträffa med folkets representanter och sitt hopp om att ljusare dagar skola uppgå för Danmark, om konung och folk endrägtigt sluta sig tillsammans för att läka de djupa sår, som blifvit tillfogade vårt dyrbara fädernesland. Allernådigste konung! Riksdagens landsthing skall icke undertrycka den tillfreds-. t det kongl. uttaställelse, hvarmed det motta landet. Thinget hoppas också på ljusare dagar för fädernesland, om konung och folk sluta sig tillsammans om vår nationella oafhängighet samt om frihetens upprätthållande under grundlagen af den 5 Juni 1849 i dess ursprungliga innehåll och omfång. — E. M:t mottage thingets allerund. försäkran, att det skall samvetsgrant rbeta tillsammans med konungen till fiäderneslandets vi Nordslesvigsk Tid., som utkommer i Haderslev, innehåller följande tillkännagifvande: Alle och enhvar, som kan vara i besittning af vigtiga dokumenter, hvarpå storhertigen af Oldenburg kunde stödja sina arfsanspråk på heriigdömena, ombedjas att insända dem till detta blads kontor emot passande vedergällning?. Intet namn finnes under detta avertissement, så att det är icke godt att säga, om det är storhertigen sjelf, som låtit införa det eller om det är bladets redaktör, Janssen, eller någon annan person som vill göra sig grön. Uti en notis från Wien till ?Bankund Hand. Zeit.7, heter det, enligt ett telegram till ?B.T.?: Förbundsstormakterna äro fullkomligt ense om att rätt och slätt anse och behandla Lauenburg såsom ett till deras fria disposition stående diplomatiskt föremål och icke göra afseende på andra fordringar.