Aftonbladet – 3 oktober 1864, sida 3

UTRIKES. ITALIEN. Enligt underrättelser från provinserna har folkets hållning öfverallt visat ett gynnsamt upptagande af iteliensk-franska konventionen. Rörande samma konvention yttrar ett klerikalt blad : Påfvens verldsliga suveränitet uti dess hittills bestående form är enligt mensklig slutkonst åtminstone för en viss tid förlorad; man kan ej göra sig några illusioner i motsatt anda. Napoleon skall utan tvifvel genomföra sitt program. Han har åter församlat omkring sig de moderna ideernas alla drifkrafter, och vise ingenstädes någon mensklig makt, som skulle vara stark nog att motstå verkan af desamma: Påfven skall upphöra att vara verldslig regent; ty det Napoleonska programmet lemnar honom visserligen en furstes värdighet; det gör honom icke till undersåte, men det afkläder honom all reel verldslig regeringsmyndighet. Napoleon vill träda i Karl den stores ställe samt blifva påfvens och kyrkans skyddsherre, Redan brefvet af den 20 Maj 1862 fordrar, att italienska regeringen ull Frankrike? förbinder sig att erkänna Kyrkostaten och den ötverenskomna gränslinien. Dermed togs redan öppet i anspråk för Frankrike detta skyddsherreskap, som nu formligt tillvägabringas genom det afslutade fördraget. Den fransk-italienska konventionen är, såsom det synes, afslutad utan påfvens vilja och vetskap. Napoleon åtager sig således sjelf skyddsherraväldet; det gifves honom icke af påfven. Denne har, efter franska besättningens återkallande, ej mera något medel att förhindra utförandet af det franska programmet, för så vidt det angår Kyrkostatens inre regering. Napoleon säger: Påfvens regeringsmakt mäste af fri vilja erkännas af hans undersåter4, och man kan vara viss om, att Napoleon skall handla efter dessa ord. Han skall ej störa romarne uti uppställandet af de vilkor, under hvilka de vilja erkänna påfven såsom deras verldsliga herrskare, på sin höjd efter sitt sinne försöka leda den börjande rörelse, hvars . slutliga resultat otvifvelaktigt skall blifva de andhgas aflägsnande från den verldsliga förvaltningen och lagskipningen, ätvensom en fullständig ombildning af statsväsendet, i en anda af municipal sjelfständighet. Om påfven, med biträde af en egen arme, med väld satte sig emot sådana företag, så skulle han, i .anseende till den fullkomliga omöjligheten att segra i längden, blifva ännu mera beroende af Napoleon, eller framkalla en katastrof. AMERIKA. Från Newyork berättas den 16 Sept., att såväl Grant som Sherman af regeringen fordrat att skyndsamt erhålla förstärkningar och att utskrifningen, måtte genast bringas till verkställighet. Krigsministern Stanton hade i anledning deraf offentligt tillkännagifvit, att utskrifningen skall komma att börjas den 19 September. Unionsgeneralen Sheridan hade uti Shenandoahdalen tillfångatagit ett helt sydstatsregemente. Sedan Atlantas. intagande koncentreras allmänna uppmärksamheten nästan uteslutande på Grants operationer. HSedan denne lyckats få fast fot på Weldon-jernbanan, och derigenom afskurit Lee från hans direkta förbindelse med södern, vidtager fienden omfattande förberedelser, för att tillbakadrifva unionshärensvenstra flygel och återställa. den afskurna förbindelsen. Lee måste nu föra alla förråder på axel 15 mil, ända från Stony Creek, till lägret i Petersburg, och kan på detta sätt blott tillföra hären en tredjedel af dess förnödenheter. I anledning af brist på foder ha hästarne dukat under till så stort antal, att de till största delen måste ersättas af negrer, 4 för hvarje. häst, så att 16 negrer spännas för hvarje fraktvagn. Men detta anspann är ER GA a QR RR VT a IT or SE TEN AN re Er a