Aftonbladet – 3 oktober 1864, sida 2

Article Image
2 ER AN tades enstämmigt det beslut, att ny förening skulle bildas och reglemente för en sådan uppsättas, för hvilket ändamål en komite tillsattes. I likartadt beslut lära handtverksföreningens medlemmar stannat. — — Från Helsingborg skrifves i Öresundsposten den 29 Sept.: Jernvägsanläggningen härifrån har nu hunnit derhän att, utom den längt framskridna terrasseringen, man i dessa dagar begynt i närheten af den s. k. planteringen nedlägga sleepers och rails, hvarpå man redan har nöjet se en lastvagn röra sig. Dessutom framskrider med stora steg läggningen af banbanken från qvarnarne söder. om staden öfver viken till hamnplanen, liksom. fven skyddsvärnet åt hafssidan. De farhågor. mången hyst för att banken ej skulle vara tillräckligt skyddad i händelse af svåra stormar. tyckas hafva varit ogrundade. enär den redan bestått flera dylika rätt allvarsamma. Arbetet i banbanken framåt hamnen pågår nu med gan ska betydlig arbetsstyrka, och hela arbetet synes bedritvas med en omsorg och raskhet, som ingifva de basta förhoppningar om det stora företagets lyckliga och snabba fulländning. —— — Från Nora skrifves till Nerikes nyr Allahanda den 29 Sent. : Noratrakten har i dagarne haft besök af fler: högdjur. elgar. En trio af dessa ståtliga djw sågs häromdagen på Vestra Sund; i måndag. sköts bom på en vid Yxe, och en lär nyligea blifvit skjuten vid Nya Pershyttan. I går middag passerade en jernvägsträng — hade jag så när sagt — landsvägen förbi Nora Tåget bestod af två lastvagnar, dragna af hä ar och afgick till Köping, kommande från Carlsdal. För Köping--Utterbergs-jernvägen har nemligen af ingeniören C. P. Lindberg vid Carlsdal be stälts ett parti lastvagnar, hvarmed tillverkning pågår vid nämnda bruk oeh hvaraf inemot 2: stycken redan lära vara färdiga. Vagnarne, utom hjulen, forslas landvägen. Med de vagnar, som i går afgingo, äro 12 stycken anlända till destinationsorten. —— — Rörande tändnålsgeväret skrifver en insändare med signaturen -—1— till Nerikes nya Allahanda: Som de flesta at tidningens läsare ha sig bekant, har detta gevär under sednaste dansk-tyska krig vunnit en viss ryktbarhet, som det äfven i flera fall förtjenar, och har insändaren derför trott sig bereda den läsande allmänheten eti nöje genom att meddela en kort beskrifning på nämnda gevär, hufvudsakligen efter Jocknick i hans Handgevärslära. Efter i Preussen på 1820-talet, likasom samtidigt äfven i Frankrike, anställda försök med kammarladdningsgevär, blef resultatet deraf, det 8. k. tändnålsgeväret. uppfunnet af en preussisk officer vid namn Dreyse. Detta gevär är ett kammarladdningsgevär, men skiljer sig från all; öfriga modeller genom sin egendomliga låsinrätt ning. Geväret laddas med patroner, som inläg. gas hela i den upplyftade kammaren, hvilker derefter genast nedfälles och förenas med pipan Emellan kulan och krutet ligger inuti patroner en s: k. tändspegel, som är en tunn skifva a! vanlig friktionssats. Kammarens stötbotten tr i kärnliniens (kul-loppets) riktning genomborrad med ett fint hål, genom hvilket en tre tum lång stålnål, den s. k. tändnålen, kan föras. Denna nål är förenad med en spiralfjeder, som kan spännas genom nålens tillbakaförande. Vid at tryckningen lössläppes fjedern, då nålen med häftighet intränger genom hålet i kammarbott nen, genomgår krutladdningen och ritar med sin spets 1 tändspegeln, hvarvid eld uppkommer. 1 detta gevär tändes således laddningen framifrån — Tändnålsgeväret har mindre kaliber och kor tare lopp än ett vanligt infanterigevär: refflorna äro 4 med ?V hvarfs reffelgång. spetskulan väger 2 och laddningen 4 lod; geväret kan laddas. riktas och afskjutas 6 till 8 gånger i minuten. Tändnålsgeväret har, utom de fördelar ett kammarlaäddningsgevär 1 allmänhet eger, nemli gen att ingen laddstock behöfves, hvarigenom: laddningen kan ske snart sagdt i hvilken ställning som helst, att under laddandet geväret kan hållas med bajonetten alltjemt riktad mot motståndaren, att laddandet går mycket hastigt, ät ven den stora fördelen att inga knallhattar be höfva medföras och p tas. Men det har äl ven några olägenheter, m att vid skottloss ningen krutlågan slår ut genom hålet i kammar bottnen, hvilket hål icke kan fullkomligt täppa af nålen, samt att under fortsatt skjutning krut slaggen tillstoppar nämnde hål och hindrar nå den att intränga i kammaren, hvartill kommer att tillverkningskostnaden för ett dylikt gevär ä betydligt drygare än för något annat af nu bruk liga modeller. Danska armen har, som bekant, ännu ick: blifvit försedd med kammarladdningsgevär; mar kan derför göra sig en föreställning om hvilker ötverlägsenhet det preussiska infanteriet, bev nadt med tändnålsgevär, måste ega öfver sin motståndare. hvilkas svaghet måste ökas i der mån Jaddandet af deras gevär efter cn stund: skjutning måste försenas genom svårigheten at: medelst laddstocken få kulan ned i den genors krutgasen förorenade pipan, och att striden må. ste i det närmaste vara afgjord, innan tändnålsgevärets olägenheter hunnit på allvarsammare sätt framträda. — — En korrespondent till en landsortstidning omtalar, att 70 man af Kronobergs regemente som bestridt vakthållningen på Warbergs dan uKA on Å rmrånKAdare cATANR på

3 oktober 1864, sida 2

Thumbnail