Aftonbladet – 1 oktober 1864, sida 2

SOFIA AA IUINTIVEN, UtAtHa Ut ICGeTR I dan TIC vigtigt element af schwe a folkets försvarskraft, och hafva i följd deraf att glädja sig åt synnerlig uppmuntran, omsorg och! vård af förbundsmyndigheterna, kantovualregeringarne samt ulla skyttar och skytte-; vänner, hvilka äro genomträngda af öfvertygelsen om deras värde, : Fältstudsaren handhafves i den schweizi-, ska folkhären af skarpskyttarne. Denna, trupp omfattas med en sådan förkärlek, att, anmälvingarne att ingå uti densamma alla : tid ölverstiga hehofvet af manskap. Upptagandet bland skarpskytterekr en pröfning af redan ernådd skjutfärdighet. Den sökande, hvilken icke består detta prof, blilver afvisad. Skarpskyttarnes rekryt-instruktion, lika-l, som alla specialvapens, är förbuudets sak och varar 35 dagar. En särskild instruktionskår förestår densamma. I öfrigt gäller tör skarpskyttarne i rekrytskolan, repetitionskurser och uppbåd. hvad! hvad eom är sagdt om infanteriet. Med undantag af utomordentliga fall blifva elitens skarpskyttar hvartannat år sammandragna och öfvade under 10 dagar. Äfvenså re-. servens skarpskyttar, första dagen endast kadrerna, derefter kadrer och manskap till-. sammans. Skarpskyttarnes uniformering är: grön vapenrock med svarta uppslag och gula knappar, gråblå byxor med svarta ränder, , svart fil hatt med rund kulle och kokard.. All annan utrustning fullständig såsom hos infante:iet, samt dertill de perscdlar,. som särskildt äro erforderliga för skarp-. skyttarne. Vapen: en refflad spetskulestud-: sare med visirskifva, 17 tum låug bajonett! och faschinknif. Det nya edsförbundsgeväret, som motsvarar det förut begagnade aregeväret. I. närmar sig i sin fulländning intill föltstud-. saren och skall, likasom denna och jögaregeväret, bli ett nationalvapen. Ty med, Å rna beror af den korta aktiva tje stöfningstiden är hvarken för skarpsky tarne, eller ter det öfriga fotfolket vapeni tade. På otaliga öfuingsplatser fortsättas de : särskildt eller i förening. Till och med vid I, aflägsna pårdar och byar ser man skott-, taflor uppställda. på sednare tider mer och, mer lämpade efter krigsoch fältändamåll: och under vissa vilkor skjutskicklichet be-j: lönsd eller uppmuntrad med premier. i Skarpskyttarne bilda kompanier af 1001, man, kommenderade af en kapten och trel( löjtnanter. Hvarje kompani har sin böss-l, i ; i i 4 igarne, elogarne slusmed. Schweiz har ett stort antal förträffligt öf vade skarpskyttar äfven utom hären. hvilka sistnämnda, i tider då fäderneslandet är i fara, utgöra ännu en reserv för detta vapen. Antalet af frivilliga, som, i händelse af en dylik fara, äro beredda att med egna vapen sluta sig till landets försvarare, är högst betydande. I fråga om fullkomnandet af de stående ; härarnes precisionsvapen, kan den schwei-ls ziska folkarmen taga det intyg i anspråk, . att densamma, isynnerhet i fråga om dess! skyttar, såvidt den ej står i spetsen, dock , iu 1 1 är i stånd att uthärda hvarje jemförelse Dessutom förtj imnas, att, skjutväsendets vidare befrämjande inom infanteriets leder. särskilda skjutskolor äro inrättade för officerarne, hvilka sedan bi-!r draga till sin kårs skjutfärdighet. d — Schweizerfolket genomför på ett storartadts t skytteväsendets vårdande, Bevis derförla äro hundratals skyttesällskaper, tusentals af!r de yppersta studsare, som är skyttarnes pri-t vategendom, otaliga emärre och större öf-If ningsdagar och skjutfester, ända till dens d 8 t 1 stora edsförbundsskjutfesten, som hålles hvartannat år omvexlande i hufvudorterna, och hvaruti skyttarne deltaga med det lifli gaste intresse. Aktningsvärd är den anda, som öfverallt för detta ändamål genomträn-!n er nationens kärna samt förmår yng-lr ingar och män att bringa stora offer afls tid och penningar, ja till och med föranleti der fruntimmerna till deltagande i nationens r ak på mångfaldigt sätt. ti Den alla kantonerna omfattande edsför-!a hbundsskytteföreningen ställer sig i farans!v tider väl organiserad till de högsta förbunds If och krigsmyndigheternas förfogande till lanId dets försvar, såsom t. ex. om vintern 1856—1 e 1857, då konungen af Preussen gjorde min s af, att vilja hemsöka Schweiz med krig. ti Schweiziska skytteväsendet har slagit dju-lt pa rötter i schweizerfolkets lif och seder !h såsom uttryck af dess vapenlust, och bildat !n en af gammal krigisk anda under loppet afld århundraden allt mer och mer utvecklad na-! nn tional tillhörighet, som kan på det varma-!n ste rekommenderas hvarje annat folk för!d samma ändamål. ff Den nyare schweiziska krigshistorien harå till och med då, när det gamla edsförbun-!h !ets inbördes splittring gaf den inträngande li fienden segern i händerna, jemte andra besl römliga gerningar, bland annat äfven för! k varat bevis på, hvad som kan åstadkommas a med studsarevapnet, om en stadig arm, en!k säker blick och ett orubbligt mod handhafva a detsamma. N Då i Marsdagarne 1798 en fransk härafdelning framryckte från Freiburg mot Bern, 1 och vid Neuenegg passerade ötver Sensel? samt öfverraskade de föga talrika bernskajb stridskrafterna och nödgade dem til åter-!I: tåg, var det en liten skara skarpskyttar, gom v. uppehöll fienden, tvang honom att stanna i(y sin segerbana och slutligen, sedan förstärk-g ningar anländt, vände segern på scbweizarat nes sida, hvilka ryekte dagens lagrar från! m den fordna italienska armns gamla krigs-re vana soldater. b Vid fransmännens sednare inträngande uti kantonen Schwyz. var det schwyzarnes studsc sarekulor, som tillfogade fienden stora förfr luster, isynnerhet vid Schindellegis trånga! gc pass. ti Det var schweiziska ekarpskyttar, hvilka al år 1799. vid Dettingen vid Aar, hindrade le den 50.000 man starka österrikiska armensyre vergång. Österrikarne ämnade, under er dj kehertig Carls befäl, företaga en stor offen-! de iv rörelse, hvilken dock helt och hållet tillI ar ntetgjordes genom det motstånd, som dessa Im. modiga och säkra skyttar lyckades göra mot vi ienden3s försök att slå broar ölver floden, !ar vuktadt den häftiga fiendthga kanonoch!in karteschelden. ee an